Ny kursplan - vad betyder det för en modersmålslärare?

I början av läsåret presenterade Skolverket ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Lärare och andra fick komma med förslag och kommentarer. I förslaget har syftet och det centrala innehållet fått ett tydligare fokus och kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade. Vad betyder de eventuella förändringarna i kursplanen för mig och mina kollegor som undervisar i modersmål?

Det första jag tänker på är att i syftestexten betonas vikten kunskaper tydligt genom till exempel att ändra reflektera om traditioner till kunskaper om. Jag tänker att det kan ge elever bredare och djupare förståelse om traditioner och människors sätt att leva. Det ger också oss lärare möjlighet att arbeta med kunskaper om traditioner på olika sätt och inte bara fokusera på reflektion.

Även förmågan att samtala och diskutera belystes väldigt tydligt i syftet och även i det centrala innehållet. Samtala ligger som punkt ett i kunskapskraven i det nya förslaget, men i den nuvarande kursplanen står det som punkt tre. För mig känns det som ett naturligt steg att placera samtala överst. Dels för att jag alltid utgår från samtalet innan jag fortsätter att arbeta med de andra kunskapskraven, både på lektioner och i ämnet som helhet. När vi samtalar får vi också in flera andra moment, till exempel lyssna, uttrycka sig och förstå olika mottagare.

Om jag fortsätter att läsa det centrala innehållet ser jag att det betonas att eleverna ska lära sig att göra muntliga presentationer med hjälp av bilder, digitala medier och andra hjälpmedel som stöd. Vi som arbetar som modersmålslärare i Mölndal använder redan mycket digitala redskap, men det är bra att det också lyfts in i kursplanen.

I årskurs 4-6 ska eleverna lära sig att tolka olika texter från olika medier både direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryck. Det är ett nytt uttryck som inte finns i den nuvarande kursplan. Jag tänker att det innebär att jag i min undervisning behöver jobba mer med djupare förståelse av alla typer av texter, och att det krävs att eleverna inte bara förstår budskapet i texten, utan även andra uttryck för att beskriva till exempel känslor och åsikter. Jag funderar också kring hur jag då ska formulera läsförståelsefrågor för att hjälpa eleverna.

I årskurs 7-9 ska undervisningen ge eleven möjlighet att förstå och tolka olika texter, här har Skolverket lagt till att analysera olika typer av texter från olika medier, men lässtrategier eller sammanfattningar nämns inte längre. Dessutom är alla punkter förkortade och förenklade. Ändå tänker jag att jag som lärare får större möjlighet att välja texter utefter elevernas behov i och med att det inte bara är skönlitterära texter eleverna ska analysera.

Avslutningsvis tänker jag att förslaget kommer att underlätta för oss som lärare, både i att förstå det centrala innehållet och i att tolka kunskapskraven. Kunskapskraven är tydligare, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Det underlättar när jag ska förklara för elever och vårdnadshavare vad som krävs för de olika betygsstegen. Skolverket har som mål att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd och verktyg för oss lärare att sätta betyg och jag håller med. Samtidigt behöver jag som lärare alltid tolka kunskapskraven på ett professionellt sätt utifrån syfte och centralt innehåll och anpassa undervisningen utifrån detta.

Amal Belakhar
amal.belakhar@molndal.se
Modersmålslärare i arabiska och franska

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad