Lärare i modersmål lär tillsammans
Äntligen var det dags igen. I onsdags träffades över 200 lärare i modersmål för att tillsammans med kollegor lära nytt och samtala.
Det har blivit lite av en tradition att varje år anordna en lärdag för alla våra kollegor, lärare i modersmål från våra grannkommuner. I år hade vi fokus på de kommande förändringarna i grundskolans läroplan, som också får ett nytt namn, LGR 22.
För att få till oss mer kunskap hade vi bjudit in Nermina Wikström som är undervisningsråd på Skolverket och som varit delaktig i arbetet med att ta fram den nya kursplanen i ämnet modersmål.
Dagen inleddes med en övergripande sammanfattning av nyheter och förändringar i läroplanen som helhet. Till exempel finns det nya skrivelser om att man i skolan ska gestalta och förmedla värden och rättigheter som finns i FNs barnkonvention, men också att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmågan till inlevelse. En annan förändring är att man tydligare uttrycker skolans ansvar i frågor som rör sexualitet, samtycker och relationer. Detta gäller alla skolans ämnen.
Lärdagen genomfördes för andra året i rad digitalt och i år hade vi även möjlighet att mötas i mindre språkgrupper. Drygt 200 lärare delades upp i 35 mindre språkgrupper för att både under förmiddagen och eftermiddagen samtala tillsammans. Under förmiddagen samtalade vi om hur man i ämnet modersmål kan behandla ovanstående område och hur det påverkar arbetet som lärare.
När vi efter lunch återigen slog oss ner framför våra skärmar bytte Nermina fokus till kursplanen. I ämnet modersmål innefattar denna sammantaget nio olika versioner i grund- och grundsärskolan. Vi fick lyssna till hur man tänkt när man på Skolverket reviderat innehållet i syftestext och centralt innehåll och hur dessa delar samspelar. Det blev också tydligt för oss som lyssnade att det nu finns större flexibilitet i kursplanens centrala innehåll som inte längre är lika detaljerat, men det är också förändringar som ska underlätta för lärarens bedömning av elevens sammantagna kunskap.
Ytterligare ett exempel, som är genomgående för alla språkämnen i skolan, är att man lyft fram “samtala” i kursplanens syftestext. Tidigare har fokus legat på att läsa och skriva men nu har man alltså lagt till samtala som en lika viktig del, något som jag tror att alla vi som arbetar med språkinlärning ser som en grundförutsättning för bli bra på att använda ett språk.
Den sista stunden på eftermiddagen var det återigen dags för lärarna att mötas i språkgrupper och då för att tillsammans diskutera bland annat vad det finns för för- och nackdelar med kursplaner som ger handlingsutrymme och visar tillit till lärarprofessionen och vad man kan se för olika kombinationer av innehåll som är gynnsamma för undervisningen och elevernas inlärning.
Att träffa kollegor från andra kommuner är mycket uppskattat och flera grupper hade redan innan dagens slut bestämt sig för att träffas igen för att fortsätta samtalen - och kanske inleda nya samarbeten!
Vi ser fram emot nästa års lärdag och inväntar med stor nyfikenhet utvärderingen av årets.
Emma Ryrlén
Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal
emma.ryrlen@molndal.se
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Språkcentrum Mölndals blogg
Där vi på Språkcentrum skriver.
Blogginlägg
-
Hur skapar vi språkutvecklande arbetsplatser?
-
Inskolningsstöd - vad är det?
-
Beprövad erfarenhet i modersmålsundervisning
-
Språka – Språkutveckling för min yrkesroll
-
Allt du velat veta om språk!
-
Bokattack!
-
Öppna förskolan för nyanlända familjer - en väg in i det svenska samhället.
-
Likvärdig framtid
-
Mera svenska - språkutveckling tillsammans
-
Språkutveckling och integrationsstrategi
Kommentarer