Om Rosalind Franklin
En av vår tids absolut största upptäckter är DNA-molekylen. Kunskap om dess uppbyggnad har gett oss viktig kunskap om hur genetisk information lagras, uttrycks och överförs mellan generationer. Våra kunskaper om DNA har bidragit till att vi kan förutse, förstå och bota ärftliga sjukdomar i stor utsträckning.
Rosalind Franklin var en av de forskare som starkt bidrog till upptäckten av DNA-molekylens uppbyggnad. I början av 1950-talet lyckades hon ta tydliga röntgendiffraktionsbilder av DNA. Vid den här tiden arbetade forskare världen över med att lösa gåtan om hur DNA var uppbyggt. Men trots den bild Rosalind lyckades ta, fick hon ingen ära och berömmelse för sitt arbete. Hennes forskarkollega Maurice Wilkins tog nämligen delar av hennes arbete och visade för forskarna James D Watson och Francis Crick. Tillsammans lyckades de bygga en modell av den dubbla spiralformade DNA-molekylen, till stora delar tack vare Rosalinds arbete. De publicerade sina resultat i en artikel tidskriften Nature år 1953 utan Rosalinds vetskap – och utan att nämna att de tagit del av hennes bilder under sin väg att lösa DNA-molekylens spiralformade struktur.
Fem år senare dog hon i cancer, bara 38 år gammal, medan Watson och Crick tillsammans med Maurice Wilkins belönades med Nobelpriset i medicin år 1962. Rosalind fick aldrig Nobelpriset, men hon fick Franklins gymnasium uppkallat efter sig.
Hjälpte den här informationen dig?
Tack
Din synpunkt hjälper oss att göra webbplatsen bättre, för alla.

Kunskapsutbyte med forskare från AstraZeneca
"Genom att stötta Franklins gymnasium är vi på AstraZeneca med och inspirerar nästa generations forskare och specialister inom medicin och teknik. Ni behövs i framtiden för att vi tillsammans ska kunna fortsätta rädda liv och förbättra människors hälsa i hela världen."
Matti Ahlqvist, platschef AstraZeneca Göteborg