Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Programmering på Rävekärrs förskola

Alla pedagoger har väl eftersträvat känslan av att ge barnen i förskolan en fantastisk aktivitet som gör att deras engagemang tilltar ju mer de arbetar? Att se ögonen brinna av iver hos barnen och att väntan till nästa tillfälle av utforskande inte går fort nog? Hos oss blev programmering en sådan aktivitet.

Marie på Rävekärr. foto: Rävekärrs förskola

Att arbeta med programmering och datalogiskt tänkande i förskolan är roligt och utmanande både för barn och pedagoger. Många tänker nog ”Oh, nej…. jag kan inget om det.” Det kan upplevas som svåra begrepp och hur ska jag kunna hjälpa barnen att lära detta om jag inte förstår det själv? Mitt första tips är att våga prova. Gör det tillsammans med barnen och låt lärandet växa ur nyfikenheten. För oss handlade det mycket om att närma sig programmering på en basic nivå. Där vi tillsammans undersökte och arbetade med de grundläggande begreppen. Min övertygelse är att: Det här fixar alla!

Barnen glöder verkligen av iver att få lära sig mer under aktiviteterna med programmering och det är den glöden och ivern som driver arbetet framåt. Vi har under hösten arbetat med en serie av aktiviteter kring programmering. Barn och pedagoger har kunnat följa sin egen programmeringsresa med hjälp av foton och filmer och även vårdnadshavarna har fått ta del av resan via Unikum. Utgångspunkten i arbetet är att lära oss tillsammans och hoppas att många frågeställningar kommer resultera i många svar.

Att leka in begreppen

På Rävekärrs förskola har vi utvecklat arbetet med programmering stegvis. I den inledande fasen har jag arbetat med en grupp med 6 fyraåringar. Barnen är taggade och de kan inte få nog av dessa stunder. ”När ska vi få ha programmering med dig nästa gång”? Är en ständigt återkommande fråga jag får.

Jag har startat upp med att ge barnen en första förståelse för vad det handlar om med programmering eller också kallat datalogiskt tänkande, genom att barnen har arbetat analogt och fysiskt med sig själva och varandra som verktyg i ett samarbete att programmera sig till robotar. Att se vikten av att följa beskrivningar och kommandon är en del i detta.

Barnen får på ett lekfullt sätt utveckla förståelse för att beskrivningarna och kommandon måste vara i rätt följd och att inga glömda moment får finnas. Barnen älskar i och för sig när det smyger in en och annan ”bugg”, de skrattar och ropar BUUGGG och vill genast rätta till ”buggen”. Vi har helt enkelt lekt in programmering som begrepp på lite olika sätt. 

Rävekärr, Foto: Marie Zachrisson

Lära känna grunderna och begreppen

- Vad är programmering för något?
- Vem gör så att våra datorer och smarta telefoner och iPads vet vad som skall ske?

Övningarna vid detta tillfälle rörde sig om att barnen fick vara små robotar som skulle följa "kommandon", beskrivningar i rätt ordning. När man skriver ner det steg för steg kallas det för att koda. Barnen fick prova att följa en stegvis beskrivning hur man borstar tänderna som en första övning. Därefter gjorde vi tillsammans en beskrivning hur man går tillväga steg för steg när man ska tvätta sina händer. Dessa övningar tyckte barnen mycket om. Men ibland var det något som gick på tok, vi hittade en bugg lite här och var. Men vad är en bugg? Det ledde till gemensamma reflektioner kring det begreppet.

Rävekärr, Foto Marie Zachrisson

Vi arbetade också på olika sätt med begreppet sekvens. Bland annat genom att prova att härma ett mönster, att upprepa mönstret, att följa en sekvens. Barnen fick göra ett likadant mönster som det färdiga de såg. Här använde vi oss av ett enkelt material, tygfiltsremsor och plastkorkar med påklistrade kardborreband för att korkarna ska sitta kvar på tygfilten. Det finns mängder av liknande material på förskolorna som man kan använda sig av i detta moment.

Därefter jämförde vi tillsammans om det hade blivit likadant. Och vet ni... det hade smugit in sig buggar lite här och där, så vi som programmerare fick rätta till buggarna så allt blev rätt.

Som avslut fick "robotarna" (barnen), kommandon av mig för att kunna ta sig tillbaka till sin avdelning. Till och med då träffade vi på en bugg, en som leddes oss ut genom ytterdörren, men vi fick stoppat buggen och gjort om och gjort rätt så vi hamnade på avdelningen till slut. 

Analog programmering

Nästa steg i utforskandet var att prova på analog programmering. Där barnen på ett lekfullt sätt får prova på att både vara programmerare och att vara en robotar som blir programmerade. Barnet med rollen som programmerare får känna på begreppet "kommandon" genom att ge beskrivningar på vad vi andra skulle göra. Programmeraren beskrev en hel sekvens men med ett kommando i taget för att alla ska ha möjligheten att komma ihåg utförandeordningen. Det kunde exempelvis se ut såhär:

  1. stå upp
  2. gå till dörren
  3. fortsätt till soffan
  4. sitt i soffan
  5. stå upp
  6. gå tillbaka till mattan
  7. sitt ner

Övningen är ganska enkel och alla barn känner att de behärskar den. Vilket gör att de också kan leka med utförandet och uppfinna nya typer av kommandon till gruppen.

Analog programmering med pilar

Vi utvecklade den analoga programmeringen vidare genom att göra ytterligare en rolig övning där alla fick prova på att både vara robotar och programmerare. Programmerarna fick den här gången ta hjälp av papperspilar som lades ut på ett större pappersunderlag för att beskriva för robotarna hur de ska följa en bana. Banan var skapad av runda cirklar i olika färger.

Rävekärr 4, Foto: Marie Zachrisson

Även här blev det buggar ibland. Vi upptäckte att buggarna kunde bli från bådas håll, alltså robotens eller programmerarens. Nu gällde det att verkligen kolla både banan och hur pilarna skulle beskriva rätta vägen för roboten. För robotens del var det noga att följa varje pil exakt för att komma till målet eller för att se om det var någon bugg på vägen till målet. När barnen nått målet fick de öppna burken som stod där med en liten hemlighet.

Vi provade på två olika sätt att utöva aktiviteten. Först att programmeraren och roboten följde steg för steg och lade ut en pil i taget vartefter banans riktning ändrades. Andra omgången var pedagogen programmerare och lade ut hela banan på en gång och barnen fick noga följa pilarna för att inte hamna fel eller stöta på någon bugg. Barnen var helt fantastiska på att både vara "programmerare" och "robot". En rolig övning som vi ser att vi kan utveckla på olika sätt bland annat genom att barnen får lägga en hel bana till varandra.

Rävekärr 6, Foto: Marie Zachriss0n

Vid nästa programmeringssamling testade vi ytterligare en variation. Vi lade till ett moment med hjälp av en tärning. Pilarna talade om vilken färdriktning varje steg skulle utföras i och tärningen talade om hur många antal steg som skulle utföras. Programmeraren slår tärningen och det antal som visas är det antal som roboten ska ta steg framåt i banan. Alla barnen provade både att slå tärning och att vara roboten som utför stegen.

Vårt första möte med Beebots

Efter en ganska lång period med utforskande av programmering med hjälp av våra kroppar och konkret material så fick vi stifta bekantskap med Beebots. Robotarna lånade vi från Mölndals stöd- och utvecklingsenhet via en digital bokningslista. Där lånade vi även boken ”Koden till digital kompetens” av Karin Nygårds. Det är en lättläst bok som ger förståelse för att det inte är så svårt med programmering samtidigt som den förklarar enkla begrepp och i vilken situation de kan användas.

Rävekärr 7, Foto Marie Zachrisson

Barnen var nyfikna och entusiastiska i sitt första möte med de små robotbina. Vi tittade först på en robot tillsammans, vad kan den göra? Hur programmerar man? Hur nollställer man för att göra en ny bana? Vad händer om det blir en bugg? Här fick barnen användning för olika begrepp och sina erfarenheter från den analoga programmeringen.

Efter det fick alla barnen varsin Beebot att prova med fritt en stund. De var verkligen engagerade i utforskandet. Därefter fick barnen papper och penna för att rita en enkel bana med bara fem kommandosteg för att få en större förståelse i programmeringsstegen. De följde sedan sin ritning och programmerade sin Beebot. Gick det som tänkt? Eller blev det någon bugg i ledet? När barnen provat detta en stund programmerade vi in samma kommando på alla Beebots. Vi startade dem samtidigt för att se om alla följde samma beskrivning eller om något gått på tok. 

Fortsatta utmaningar

Min inspiration till arbetet med programmering kommer från Mölndals IKT-satsningar bland annat genom Maker Mölndal. Jag nappade också på stadens erbjudande att få göra ett ”kritiskvänbesök” och ta del av en annan förskolas arbete och deras process.

Arbetet med programmering går att utveckla i det oändliga och barnens nyfikenhet leder oss hela tiden framåt. Vi har testat Beebotsen på lite olika underlag för att se om de kan köra på de olika ytorna. Vi testade på en tjockare matta, tunnare matta, baksidan av mattor som är gummerade, direkt på plastgolvet. Vi har också arbetat vidare med att prova att bygga banor som barnen ska försöka att lotsa våra Beebots igenom vilket visade sig vara en stor utmaning. Barnen har fått välja fritt mellan olika material och hur de vill bygga banor eller använda sig av material som de små robotarna kan följa på olika sätt.

Det såg väldigt olika ut och barnen hade många kreativa tankar kring utformningen av banorna. Någon valde att följa en rak bana, ett barn valde en stor svängd bana och andra valde att lägga ut pilar att programmera sin Beebot efter. Ytterligare en utmaning som barnen kom på var att lägga ut klossar parallellt och att lotsa Beeboten igenom. Barnen styr valen och sin programmering helt själva och får stöd och hjälp när det behövs.

Utgångspunkten är att barnen ska få utmana sig själva och prova sig fram så mycket som möjligt. Samtidigt utmanar vi pedagoger också oss själva genom att våga prova nytt och kasta oss ut i det okända tillsammans med barnen.

Marie Zachrisson
Barnskötare Rävekärrs förskola

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2017-05-10 13.15