Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Adekvat digital kompetens

För att vi ska kunna inta ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitalisering i förskolan så krävs det reflektion, medvetet arbete och planering. Vi behöver kunna avgöra i vilka sammanhang de digitala verktygen tillför något och i vilka sammanhang de inte gör det.

adekvatdig1

Fyra aspekter samverkar

Enligt Skolverket ska utbildningen i förskolan lägga grunden till en adekvat digital kompetens. Vad som är digital kompetens för ett förskolebarn varierar med barnets ålder och förändras över tid i takt med att samhället och tekniken utvecklas. Läroplanstexten i Lpfö18 är öppet formulerad för att den ska ha en lång hållbarhet och därmed behöver vi hitta vägar för att kunna möta de digitala förändringarna i den snabba takt som de sker.

adekvat dig 2


Skolverket anger att ovanstående fyra aspekter samverkar till adekvat digital kompetens. Det är inte helt självklart vad det innebär i praktiken men det är tydligt att det är något levande och föränderligt. Som verksamhetsutvecklare för Mölndals förskolor stöter jag på otroligt många goda exempel på digitalt arbete i förskolan. Jag möter också frågor som behöver vändas och vridas på både i den egna förskolan och med andra pedagoger i olika typer av nätverk.

När, var, hur och varför?

Det digitala arbetet skiljer sig egentligen inte så mycket från förskolans övriga innehåll. Det handlar om en medvetenhet om vad vi gör, hur och varför. Det finns sammanhang där digitala dimensioner tillför något likväl som det finns situationer där det inte gör det.

Det digitala arbetet är inte en isolerad företeelse utan något som är ständigt pågående och som växelverkar med alla delar av förskolans utbildning. Med hjälp av digitala resurser kan undervisningen ges fler dimensioner som utmanar och lockar till lek, skapande, berättande och utforskande. Runt om i Mölndals förskolor återfinns det en rikedom av sätt att arbeta digitalt tillsammans med barnen, här följer ett litet urval.

  • Att få kliva in i en boks handling genom att den projiceras upp på väggen.
  • Att få undersöka naturens detaljer med hjälp av digitala mikroskop.
  • Att få söka kunskap med hjälp av internet och mötas kring dilemman om källkritik som ett led i att lära sig navigera på effektiva, etiskt korrekta och säkra sätt.
  • Att få utveckla datalogiskt tänkande med olika programmeringsaktiviteter både analogt och digitalt med hjälp av exempelvis små robotar.
  • Att få lära känna programmeringsspråk genom vardagligt användande av begrepp som, algoritm, loop och bugg. Exempelvis genom att pärla ett armband med upprepat mönster som en loop.
  • Att barnen får dokumentera och föra etiska samtal för att ges förutsättningar att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt sätt.
  • Att barnen får producera film och musik.
  • Att arbeta flerspråkigt och låta världen komma in iförskolan med hjälp av webben.
  • Att förstärka lekmiljöer och fantasidimension med projicerade bilder eller filmer.
adekvatdig3


Exemplen är många och de flesta bygger på att skapa social interaktion på olika sätt. Alla barn har till exempel inte lika lätt för att leka och föreställa sig, då kan en projicerad bild bli till stöd för en inkluderande lekmiljö där fler barn får möjlighet att förstå lekens sammanhang och delta på sina villkor. På det här sättet kan vi i enlighet med läroplanens intentioner utforma en tillgänglig miljö, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg.

Digitalisering på vetenskaplig grund

Susanne Kjällander är filosofie doktor i didaktik och lektor vid Stockholms universitet. Hon har skrivit ett flertal artiklar och krönikor som utgör ett bra stöd när vi vill bli medvetna om den vetenskapliga förankringen till digitalisering i förskolan. Hon är också en av redaktörerna till boken Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (2019) Det är en bok med många spännande infallsvinklar.

adekvatdig4


Tillsammans med Cecilia Caiman har Susanne Kjällander skrivit ett av bokens kapitel som utgår ifrån undervisningsperspektiv. Jag upplever kapitlet som särskilt intressant eftersom det enligt mig öppnar dörrar mot en vetenskaplig förankring till temainriktat arbetssätt samtidigt som det utgör ett analysstöd.

”Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.”
Lpfö18

En temainriktad utgångspunkt kan se ut på många olika sätt och arbetet med teman eller projekt i förskolan har blivit ett etablerat arbetssätt sedan många år tillbaka. Jag vet att fler med mig kan vittna om arbetets effekter och goda resultat men hur är det med teoretiska kopplingar?

Kjällander och Caiman skriver om begreppet transduktion som är ett analysbegrepp för att förstå barns meningsskapande och lärande. När jag läste kapitlet så väckte det tankar hos mig kring temainriktat arbetssätt, skapande uttryck och digitalisering. Samt hur allt det hänger samman med att systematiskt dokumentera vilken effekt vi lyckats uppnå med vår undervisning.

Transduktionskedjor

När barnen engagerar sig i olika undersökande processer kring ett fokusområde har vi pedagoger möjlighet att utmana och bredda barnens nyvunna kunskaper på en rad olika sätt så att de kan söka ny kunskap för att förstå världen, exempelvis med hjälp av digitala handlingar. Caiman och Kjällander menar att begreppet transduktion kan användas som analysbegrepp för att tydliggöra vad pedagogens handlingar ger upphov till och vilka konsekvenser de får i en process alla skeden.

adekvatdigi5

Från boken Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund s. 92. (2019)

De tar stöd i en bredd av forskning när de belyser hur man med hjälp av en transduktionskedja kan lyfta fram barns kreativa lärande genom att rikta blicken mot de vardagliga aktiviteter som barnen är involverade i. De menar att tecken på lärande kan identifieras i varje länk och vi kan exempelvis också välja att rikta fokus mot hur de digitala verktygens erbjudanden på olika sätt får betydelse.

Målstyrt med öppenhet för det oförutsägbara

Caiman och Kjällander beskriver hur en transduktionskedja består av olika steg där exempelvis en saga kan omvandlas till en teckning som sedan omvandlas till ett foto och så vidare. De menar att pedagogerna med hjälp av transduktion kan dela in processerna i mindre enheter vid analysen för att mer precist få fatt i vad som pågår i barns meningsskapande. De hoppas att undervisningen på så sätt kan bibehålla fokus på de målstyrda processerna samtidigt som en öppenhet inför det oförutsägbara och oväntade bibehålls.

Jag tänker att det här sättet att analysera kan vara till hjälp när vi vill komma åt hur det vi gjort har gjort skillnad (med exempelvis ett projekt.) Hur vi med vår undervisning har påverkat barnens möjligheter till utveckling och lärande på olika sätt. Kedjan kan hjälpa oss att få syn på de olika delarna och helheten i barns lärprocesser. En sådan kedja kan synliggöras och utgöra reflektionsunderlag för pedagoger och barn men också för vårdnadshavare. Här följer ett exempel på en process som skulle kunna analyseras med hjälp av transduktion.

Digitalt arbetet berikar och ger fler dimensioner

Förskollärare Emma Gustafsson har tidigare bloggat om ett båtprojekt på Stensjöns förskola i Mölndal. Projektet utgick ifrån barnens nyfikenhet på båtar där de inspirerats av barnboken ”Piraterna och regnbågsskatten.” Så här såg processen ut i korta drag:

  • Informationssökning digitalt om båtar och deras olika funktioner för inspiration, nya begrepp och kunnande om båtar och källkritiskt granska: ”Finns det verkligen flygbåtar?”
  • Barnen bygger egna fantasifulla båtar med återbruksmaterial.
  • Barn och pedagoger bygger upp lekmiljö med hav till båtarna.
  • Alla får fotografera sin personliga båt mot green screen tyg och välja vilken bakgrund och vilket sammanhang i världen båten ska befinna sig i.
  • Barnen får skapa berättelser kring sina bilder sitt sammanhang och sin båt.
  • Gruppen skapar en gemensam digital båtbok med alla båtar och green-screen-bilder.
  • Barnen får hjälp att digitalt skriva ner eller göra ljudinspelningar av sin berättelse kompletterat med digitala illustrationer.
  • Gemensam reflektion runt båtboken, varje barn får visa och berätta.
  • Några barn gör ett reportage om arbetsprocessen med green screen och om boken och visar övriga gruppen samt synliggör för vårdnadshavare.

Barnen fick vara delaktiga i ett projekt med stor variation där olika verktyg för lärande användes vid olika tillfällen. Den här typen av projekt skulle kunna illustreras och analyseras i form av en transduktionskedja med fokus på varje del och på helheten.

saga - kunskapssökande - källkritiskt granskande - konstruktion - skapa lekmiljö - lek -dokumentation - barnens egna berättelser - digital bok - reportage -

Med hjälp av ett riktat frågebatteri kan vi komma åt både styrkor och utvecklingsområden. Vilka tecken på lärande kan identifieras i varje länk? Hur har de digitala verktygens erbjudanden på olika sätt fått betydelse? Hur har vi tagit hänsyn till etiska perspektiv och barns integritet i dokumentationen? I vilka sammanhang har de digitala verktygen tillför något och finns det tillfällen då de inte gjort det? Vad dokumenteras? Vad visar vi för vem, hur och varför?

Om vi kikar tillbaka på bilden med cirklarna som samverkar för adekvat digital kompetens så kan vi även lägga den bilden som ett raster över analysen. Min bedömning är att just det här projektet innefattat arbete med alla de fyra olika aspekterna. Andra gånger kanske vi kommer åt olika delar i olika projekt och processer.

Stötta, utmana, följa och leda

I det digitala arbetet är det många gånger barnen som visar vägen och finner på nya sätt att pröva och utforska vidare. Jag tänker att det då händer spännande saker i relationen och i maktbalansen mellan barn och vuxna. Det kräver att vi också är nyfikna på det barnen visar intresse för i digitala världar, att vi vågar låta barnen leda. Förskolan står för en blandning av fysiska, virtuella, teoretiska, fantasirika och lekfulla erfarenheter. I det pedagogiska ledarskapet krävs en balans av att stötta, utmana, leda och följa i en växelverkan mellan barns och pedagogers intentioner.

Dela och nätverka för beprövad erfarenhet

Om jag nu ska försöka avrunda det här långa och lite slingriga blogginlägget så får det bli med fokus på dialog. Pedagogerna har en nyckelroll i digitaliseringen och det krävs en närvaro och en pedagogisk kompetens, precis som i övriga delarna av verksamheten. För att möjliggöra den kompetensen krävs kommunikation och delande med andra. Att nätverka och dela våra dokumenterade analyser är grunden för att vi ska kunna närma oss att bygga beprövad erfarenhet tillsammans.

adekvatdig6


Samtal och nätverkande på olika nivåer är en viktig förutsättning för att kunna hitta ett pedagogiskt relevant användande av digitala resurser. I Mölndal har vi bland annat Förskolenätverket och Skapande förskola där pedagoger från alla Mölndals förskoleenheter möts regelbundet. Det utgör en arena för att kunna diskutera, problematisera och utbyta goda erfarenheter, bland annat kring hur digitala verktyg kan användas på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Vilken styrka det är att digitaliseringen möjliggör för oss att dela med varandra på helt nya sätt. Vi kan nätverka och dela erfarenheter över hela landet och över gränser.

Marie Eriksson
marie.eriksson@molndal.se
Verksamhetsutvecklare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2019-09-26 11.30