Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Rum, barn och pedagoger

Författaren Sofia Eriksson Bergström, förskollärare och fil.dr i pedagogik skriver om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Hon sätter fingret på det subtila samspel som sker mellan barn, rum, material och pedagoger.

Rum, barn. Foto: Anette Eskilsson

När jag får en yrkesrelaterad bok i min hand brukar jag alltid ställa mig frågan: Undrar vad jag får med mig från just denna bok? Det kan vara ett ord, en mening eller ett nytt sätt att tänka. Denna bok gav mig många svar på det jag själv funderat på i mitt arbete på förskolan.

Varför leker barnen så ofta i hallen? Hur kommer det sig att när jag kom in i rummet så avstannade leken? Vad hände? Vad gjorde jag för fel? Rum, barn och pedagoger är en bok som sätter fingret på det subtila samspel som sker mellan barn, rum, material och pedagoger.

Hallen - ett institutionellt rum

Författaren beskriver hallen som ett mellanrum emellan hemmet och förskolan, mellan inne och ute, där många passerar och är på väg. ”Hallen kan användas som ett utrymme för fri och rörlig lek, samtidigt som den har sin institutionella betydelse. De rum där barnen väljer att ha sina ”fria” lekar är inte där de mest pedagogiskt planerade erbjudandena finns, utan där pedagoger oftast inte befinner sig.

När rum präglas av låg grad av vuxenstyrning skapas ett utrymme där barnen själva förhandlar om regler och förhållningssätt… Rum som har icke på förhand bestämda funktioner används ofta mer flitigt av barnen. Barnen kan då i lekarna omskapa miljöerna till vad som behövs i leken.”

Aha! Nu förstår jag varför jag har sett så mycket kreativa lekar i hallen. Barnen har lekt att bänken var ett sjörövarskepp, hallgolvet ett hav och vantarna livsfarliga pirayor. Jag pustar ut och tänker: Vilken tur att jag haft stort tålamod med leken i hallen. Jag minns särskilt ett tillfälle då vi placerade en lapp på golvet, i vår för tillfället väldigt stökiga hall, med information till hämtande föräldrar: Ursäkta röran, men här pågår lek!

Affordance - handlingserbjudande

För ett barn kan en stol lockas att rida på medan vi vuxna istället vill att man ska sitta på den. Författaren beskriver att alla objekt har ett som om-erbjudande, det vill säga möjligheten att hantera något som om det var något annat - en stol blir en häst. Detta benämner man som Affordance - handlingserbjudande.

I de rum, ute och inne, där verktygen inte är så statiska använder barnen saker och ting på ett kreativt sätt till det som behövs just nu i leken. Förtolkade miljöer såsom dockvrån avgränsar repertoaren av roller och teman medan kuddrummet med mer otolkad miljö möjliggör en bredare repertoar.

Förhandlingsutrymme

I boken ger man exempel på hur en plats bakom förrådet ute på gården gav upphov till mycket lek. Här fanns pinnar och bråte som kunde bli vad som helst, ibland var det ett tåg, ibland en häst. I leken bakom förrådet såg man mycket kommunikation mellan barnen. Flera av oss känner nog igen beskrivningen av samtalet mellan barnen: Rosa säger att båten är en häst och sätter sig. ”Nej du rider på båten!”, säger Fia då.

"De mer neutrala och inte förutbestämda miljöerna uppmanar och stimulerar i högre grad barnen att prata och verbalt förhandla med varandra. Just därför att barnen i vissa fysiska ting, såsom en samling av trädstammar, kuddrummet, i skogen, kan upptäcka så många handlingserbjudanden, samtalar barnen med varandra om vad deras egen tolkning av erbjudandet är. ”

Här blir det extra tydligt hur viktiga vi vuxna är i förskolan, det är vi som kan och ska ge förutsättningar för kommunikation. Genom att ha många och variationsrika mötesplatser för samspel ger vi fler möjligheter för kreativitet, lek och språkande.

Flerstämmighet

I boken kan vi läsa om vikten av att låta alla röster höras i förskolan. Författaren skriver: ”Att anamma barns perspektiv på saker och ting handlar i grund och botten om ett perspektiv-tagande vilket bygger på att vi intresserar oss för och närmar oss andras perspektiv. … Det är dock viktigt att flerstämmigheten hålls i fokus eftersom barnperspektivet inte ska ses som det allenarådande, barns perspektiv ska ses som ett av alla andra perspektiv, men likväl ett som
räknas lika mycket.”

Om du vill läsa mer om samlingens reglerande fält, den statiska miljön som kan skapa frustration eller om soffans mjuka funktionalism utifrån barnens perspektiv så kan jag varmt rekommendera denna bok.

Anette Eskilsson
Verksamhetsutvecklare för förskolan

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2018-01-30 12.08