Det meningsfulla klassrummet

Maria Wiman är lärare i svenska och SO, krönikör och skoldebattör och har skrivit boken “Det meningsfulla klassrummet”. Boken tar upp många viktiga saker om dagens skola och om hur vi som arbetar i skolan behöver bemöta och arbeta med våra elever. Det som ofta återkommer i boken handlar om att vi lärare behöver göra skolan mer begriplig, hanterbar och meningsfull för alla elever. Maria beskriver flera av hennes egna projekt med olika skolklasser där hon har lyckats göra skolan meningsfull och stimulerande för sina elever.

Fler barn och ungdomar idag än tidigare uppvisar tydliga tecken på psykisk ohälsa. Skolan har stor påverkan på måendet och här måste vi i skolan arbeta för en likvärdighet oavsett bakgrund och hemförhållande. Enligt forskning finns det tydliga samband mellan skolmisslyckanden och psykisk ohälsa och därför är det av största vikt att skolan uppmärksammar elever tidigt och sätter in tidiga insatser.

Framgångsfaktorer vi behöver få våra elever att känna handlar bland annat om känslan av att vara kompetent, ha goda relationer och känna delaktighet i sitt eget lärande. Pojkar och flickor visar på olika symptom när det kommer till psykisk ohälsa. Pojkar har oftare än flickor ett utåtagerande beteende och det är också fler pojkar som inte studerar utan blir så kallade “skolvägrare”. Forskning visar att tydlighet är viktigt för alla i skolan men speciellt för pojkarna. Skolan behöver upplevas begriplig, greppbar och med en tydlig struktur både vad gäller uppgifter och undervisning.

Motivation och sammanhang

Maria Wiman refererar till många olika forskare och författare i boken och däribland Carol Dweck som tar upp om vikten av att tänka rätt och att ha olika mindset, statiskt och dynamiskt. Elever med dynamiskt mindset drivs av inre motivation, de vill utvecklas och är inte rädda för att misslyckas. Även grit tas upp i boken som kan jämföras med att ha ett eget driv och ett “jäklar anamma”.

Grit kan i många fall spela större roll än talang när det kommer till framgång. En elev med en mer negativ självbild och ett statiskt mindset behöver förstå att alla är utvecklingsbara, att ansträngningen har stor betydelse och att misslyckanden är en naturlig del på vägen mot förändring. Lärare behöver arbeta för att övertyga alla elever om att alla kan utveckla nya förmågor och hjälpa eleverna att ta ansvar för den egna lärprocessen. Därför behöver vi i skolan presentera uppgifter som känns förståeliga, strukturerade och hanterbara för varje elev och ge dem feedback på den ansträngning och utveckling eleven faktiskt visar.

KASAM - handlar om vår känsla av sammanhang. I skolan behöver vi sträva efter att eleverna känner motivation för sitt skolarbete. Motivation hänger tätt ihop med våra känslor. Känslor hjälper oss dessutom att minnas saker vi lär oss bättre och med starka känslor når vi också ett djupare lärande.

För att kunna skapa en inre motivation finns tre viktiga faktorer:

1. Känslan av att vara kompetent
2. Känslan av samhörighet
3. Känslan av att ha något att säga till om när det kommer till den egna tillvaron.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag där vi behöver bjuda in eleverna i vår undervisning. De behöver bli inbjudna för att känna sig lyssnade på och få känna att de har inflytande över sin egen vardag och sitt eget lärande. Vi behöver därför baka in demokratiska arbetsformer ofta i vår undervisning som t.ex. utvärdering av arbetsområden och kanske en förslagslåda i klassrummet inför kommande arbetsområde. Att bjuda in eleverna medför att vi utvecklar elever med större engagemang och bättre motivation i skolan. Och vilken lärare vill inte ha det?

Meningsfullt lärande är att sätta kunskapen i ett sammanhang och förklara varför vissa saker är viktiga att lära sig. Här behöver man som lärare vara mer konkret än att motivera med bra betyg eller höga poäng på ett prov. Ett “därför” behövs för att många elever ska uppleva meningsfullhet i det de gör. I boken beskrivs meningsfullhet som en liten droppe färg i ett vattenglas och att en liten droppe kan färga hela vattenglaset. Det är svårt som lärare att på varje liten uppgift förklara för eleverna varför man gör just detta men om man kan göra det på en liten del så kan det smitta av sig på andra delar av arbetet för eleverna.

Tips för ett tydligt ledarskap

Vi arbetar i en relationsstyrd skola där eleverna upplever att hur en lärare bemöter dem är mycket viktigt. Elever med goda relationer till sina lärare visar på ett bättre mående och en starkare känsla av tillhörighet. Vi kan inte heller komma ifrån att kvaliteten på vår undervisning är direkt kopplat till ledarskapet i klassrummet. För att få eleverna att känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan behöver de ha en ledare som leder dem dit med hjälp av rutiner baserat på omsorg och respekt.

I ett av de avslutande kapitlen i boken får vi då en liten lista på tips om hur vi gör skolan begriplig och hanterbar med ett tydligt ledarskap i klassrummet. En kortare sammanfattning av den kommer här:

• Arbeta relationellt med eleverna.
• Ha få men tydliga regler i klassrummet och vara konsekvent med att dessa följs.
• Uppmärksamma önskvärt beteendet i klassrummet.
• Man kan vara auktoritet utan att vara auktoritär.
• Motverka röriga lektioner.
• Arbeta aktivt mot att stävja skojbråk.
• Arbete för en klassgemenskap.
• Fokusera initialt på elever som är engagerade i arbetet.
• Ta aldrig en konflikt med en elev i helklass.
• Var nyfiken på eleverna.
• Höj sällan rösten i klassrummet.
• Korrigera inte elever när du själv är i affekt.
• Du är människa!

KASAM för lärare

Sista kapitlet i boken handlar om hur vi som lärare ska orka med vårt uppdrag att utbilda våra elever. Vi är bara människor och människor misslyckas ibland. Vi hamnar i situationer där vi behöver känna att vi kan ta stöd av våra kollegor men också av skolans elevhälsoteam.

Ett KASAM för oss lärare kan vara ett sätt att känna att vi har kontroll på vår situation och på det sättet bättre kan hantera stressade situationer vi hamnar i. Den kan se ut så här:

• Begriplighet - vi har läget under kontroll och är delaktiga i beslut som rör oss.
• Hanterbarhet - vi har resurser att hantera utmaningarna i vardagen, såsom läromedel, stöttning från kollegor, vårdnadshavare och ledning.
• Meningsfullhet - vi känner att vi gör skillnad.

Jag tycker att boken ”Det meningsfulla klassrummet” är en bra och intressant bok som lyfter många viktiga tankar om skolan och hur vi lärare behöver agera för att bättre nå våra elever i vår undervisning. Man får dessutom inspirerande tips på projekt och arbetsområde som kan få skolan att kännas mer meningsfull för våra elever.

Pia Eriksson
Speciallärare Glasbergsskolan

Det meningsfulla klassrummet av Maria Wiman, Lärarförlaget 2023