Undervisning i förskolan

Ann S Pihlgren fil. dr och forsknings­ledare har skrivit boken Undervisning i förskolan – att skapa lärande undervisningsmiljöer. Hon vill synliggöra förskollärarnas teoretiska utgångspunkter för att underlätta att medvetet välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Undervisning bokblogg. Foto: Anette Eskilsson

Detta är ännu en bok som har förflyttat min förståelsehorisont i yrket som förskollärare. För visst går vi och bär på mantrat att ”verksamheten i förskolan ska vila på vetenskaplig grund” men hur ser det egentligen ut i praktiken? Har vi ett gemensamt språk om vår praxisteori? Delar vi förståelse för begrepp som sociokonstruktivism och samspelsteori? Eller letar vi mest efter skrifter och artiklar som bekräftar det som vi tycker går bra?

När vi nu också är på väg mot en reviderad läroplan med begrepp som undervisning och utbildning i förskolan behöver vi allt stöd vi kan få för att börja äga dem själva. Ann S Pihlgren vill synliggöra förskollärarnas teoretiska utgångspunkter för att underlätta för oss att medvetet välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Förskolans praxisteorier

Efter att ha läst Pihlgrens bok förstår jag lite mer om förskolans vanligaste praxisteorier om hur lärande sker. Boken beskriver varför det är viktigt med undervisning och hur yngre barns kognitiva utveckling och lärande sker. Pihlgren visar att olika praxisteorier ger olika undervisningsresultat, miljön kan stödja, försvåra eller motverka utveckling och lärande.

Ann S Pihlgren har genomfört ett forsknings­projekt i verksamhet i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Fler är 250 förskollärare, skollärare, fritidslärare och barnskötare har intervjuats om sin praktik och sina pedagogiska överväganden, resultatet har sammanställts och analyserats. Hon har i sin forskning identifierat följande fem undervisningsmiljöer.

  1. Den allmänna undervisningsmiljön – Den vuxne dominerar aktivt, presenterar ny kunskap. Betraktas ibland som skolifierad. (Behaviorism, ex. Pavlov)
  2. Den barnutforskande undervisningsmiljön – Vuxna stör inte barns tänkande. Motivation och lust leder till lärande, men nivån av lärande höjs inte. (Mognadsteori, ex. Fröbel, Piaget)
  3. Scaffolding – Vuxna utmanar och förekommer. Samverkan sker, ”vi tänker högt tillsammans”, vi analyserar och sorterar det som sker i vardagen. Det kognitiva blir starkare. (Samspelsteori, ex. Vygotskij)
  4. Den moralistiska undervisningsmiljön – Vuxna tillrättavisar, ordning och reda går före lärandet. Barnen lär sig något, men ofta något annat än vad som var tänkt. (Behaviorism, ex. Pavlov)
  5. Låt-gå-undervisningsmiljö – Lärande kan ske, men utan vuxnas aktiva insatser. Inga pedagogiska intentioner finns. (…)

Det var här min första aha-känsla infann sig. Inte visste jag att jag arbetade utifrån en barn­utforskande under­visnings­miljö med Fröbel som teoribakgrund, när vi undersökte hur snabbt bollar rullade på taket till kojan vi hade byggt på min avdelning!

Hela rummet var fyllt av skratt, upptäckarglädje och lust när vi provade bollar i olika storlekar. Barn och vuxna sprang omkring och hämtade nya saker för att testa. Vi hade kul tillsammans men vi kom inte vidare.

Att arbeta utifrån Pihlgrens begrepp ”Scaffolding” skulle däremot hjälpt barnen att göra den kognitiva förflyttning som en medveten undervisningsmiljö kan bidra till. Jag borde ha ställt mer utmanande frågor, jag skulle ha stöttat barnen att sortera och analysera, jag borde presenterat ny kunskap och fördjupande moment.

Det är viktigt att fundera på de undervisningsmiljöer som kallas moralistisk och låt-gå. Hur kan det se ut? Varför hamnar vi där? Och vad kan vi göra åt det?

Tänkande och kreativitet

Pihlgren ger många didaktiska verktyg som kan stärka barns kognition men hon talar också om tänkande och kreativitet, där hon nämner Gardners nio intelligenser och betonar vikten av att förskolan uppmuntrar och låter barnen utvecklas inom alla de olika områdena. Vad jag däremot saknar är konkreta exempel på hur en undervisning i estetiska lärprocesser kan se ut.

Hur undervisar vi glädjen att tillsammans med sina kompisar virvla runt i en dans, att få känna på den kalla och skrovliga leran, att få uttrycka sig med hjälp av en pensel och tjock färg? Pihlgren säger: ”För att göra kognitiva språng i sitt tänkande bör barn få växla mellan praktiska, skapande, kreativa och intellektuella arbetsuppgifter samt få analysera, utvärdera samt arbeta med metakognitiv kunskap.” Men jag kan inte låta bli att längta efter ord och teoretiska begrepp för att uppmärksamma hur lärandet också sker i kroppen och känslan, inte bara i huvudet.

Undervisning i rutinsituationer

I boken ges exempel på undervisning i rutinsituationen som tambur- och matsituation på förskolan. Pihlgren skickar med oss en reflektionsfråga: ”Är tambursituationen främst en omsorgssituation eller bör förskolan i vissa lägen se till att den också är en lärandesituation?” Här kom min andra aha-upplevelse i boken. Självklart måste vi se på våra rutinsituationer som lärarandesituationer likväl som den förplanerade undervisningssituationen med tydligt kognitivt kunskapsinnehåll.

Här tror jag kärnan ligger i att tolka undervisningsbegreppet i ett bredare perspektiv på förskolan. Det pågår ett lärande hela dagarna. Barnen kan vara på förskolan 8-10 timmar per dag, undervisning pågår inte bara i en samling som arbetsmöte. Det viktigaste är dock att vi har en medvetenhet om vad vi gör och vart vi vill. Vi behöver samtala om vad barngruppen ska lära sig, förmå, förstå även i tamburen. Vi behöver beskriva syfte, mål, förståelse, förmågor också med våra rutinsituationer. Vi behöver prata oss samman.

Boken som arbetsverktyg

Denna bok har gett mig inspiration, redskap och verktyg för att bearbeta begreppet undervisning i de nätverk och grupper som vi har på förskolorna i Mölndal. Den har varit väldigt hjälpsam för att få en gemensam bild av vad vi pratar om och den har utmanat oss i tanken. I boken hittar du reflektionsfrågor efter varje kapitel, du hittar också en bilaga med förklaring av begreppen i förskolans professionella verktygslåda. Det är bara att kavla upp ärmarna och börja jobba…

Anette Eskilsson
Verksamhetsutvecklare för förskolan

Mer att kika på: länk till youtube: Pedagogiska trädet med Ann S. Pihlgren

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad