TAKK i förskolan

Språket är ett verktyg för tanken och alla har rätt till ett språk. Under en treårsperiod får samtliga Mölndals pedagoger medverka i ett projekt kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.

På Mölndals gemensamma studiedag i oktober 2016 bidrog specialpedagog Else Åhmark med en workshop som jag gästade. Jag kommer in i en sal fylld av medarbetare från förskola och pedagogisk omsorg i Mölndal. Det är nästan tio minuter kvar till workshopens utsatta starttid, men aktiviteten är redan i full gång. Det här är en workshop för praktiskt arbete med möjlighet att tillverka material som kan användas i den egna verksamheten. Else inleder kort med att berätta att tecken ger barnen ett språkligt redskap för att kunna samspela och hur knippor med tecken och bildstöd kan användas som stöd i kommunikationen med barnen.

Flera deltagare går redan Mölndals TAKK-utbildning och är till viss del insatta i syfte och teoretisk grund till användande av tecken som stöd i förskoleverksamhet. Det här är en praktisk workshop men Else uppmanar pedagogerna att mötas och få ett utbyte med varandra under arbetets gång. Hon ger även utmaningen till dem att teckna med varandra under workshopen.

Varför är det så bra med tecken?

Barnen behärskar tecknens grovmotoriska rörelser innan de har förmågan att forma språket finmotoriskt med munnen berättar Else. Därför blir tecknen en så viktig inkörsport till språket. För många barn är tecken en väg in till kommunikation och delaktighet. För andra barn blir det ett stöd, ett tydliggörande och en förstärkning till det talade språket. Tecknen ger dem ett språkligt redskap för att kunna samspela. På frågan ”Vilken färg vill du ha?” kan barnen tidigt formulera ett svar genom att peka på munnen som är tecknet för färgen röd eller tända en låtsad tändsticka som är tecknet för färgen gul.

Else belyser att en stor del av lärandet sker genom det vi ser. Barnen fyller på sitt ordförråd genom händerna och tecknen hjälper dem att utveckla det talade språket. Hon ger exemplet att ordet mjölk är ganska svårt att säga, men att teckna mjölk genom att göra en gest av att dra i spenar är något som de allra flesta behärskar. Else berättar att tecken ökar intresset för talat språk, det involverar fler sinnen, ger ögonkontakt och blir till en konkret brygga mellan olika språk. När pedagogen tecknar och ändrar händerna i språket ger det också ett lugn och en struktur som delar upp orden vilket kan hjälpa många barn: Nu – ska – vi – gå – ut.

Tillgänglighet

TAKK är en metod, som bygger på samma tecken som i svenska teckenspråket men används tillsammans med talat språk. Man använder enstaka tecken och de behöver inte kombineras med andra tecken. Else trycker på vikten av att tecknen får genomsyra hela dagen och att både barn och pedagoger behöver konkret stöd. Därför fäst knipporna med tecken i nyckelband så att de kan hänga lättillgängliga i den pedagogiska miljön eller bäras runt halsen. Knippan med utetecken kan hängas precis vid ytterdörren så att den lätt kan plockas med. På det här sättet blir tecknen tillgängliga för alla som arbetar i förskolan. Även för tillfällig personal, så att de kan ta vid i arbetet med att ge barnen stöd i kommunikationen.

De olika knipporna

Känslor, leka ute och frågeord är några exempel på knippor. Else tycker att känslor kan vara en bra knippa att börja med då känslor är något som följer genom alla miljöer och situationer. Det kan sen vara bra att fylla på med funktionsord som äta, mera och kom som kan ge stöd i händelser som sker under dagen. När pedagoger och barn blir allt mer säkra i tecknandet kan de utöka med fler allmänna ord för att ge barnen ett mer varierat språk. Vad, kan, fråga, försöka och vill är exempel på vanliga ord som används i daglig kommunikation. Dessa fungerar som förstärkningsord antingen ensamt eller sammansatt i en mening.

Varje människa har rätt till ett språk

Ett par veckor senare träffar jag Else för att prata om hennes arbete med TAKK. Hon är förskollärare och specialpedagog, med fördjupning tal- språk- kommunikation och arbetar i Mölndals specialpedagogiska team. Else har arbetat i Mölndal i många år, bland annat i förskola, förskoleklass och skola. Hon har på olika sätt arbetat med tecken tillsammans med hörande barn och barn med hörselskador.

Alla har vi ett språk inom oss och språket är ett verktyg för tanken förklarar Else. Det är en trygghet att kunna bli förstådd och det stärker självförtroendet att kunna kommunicera. Tecken ger barnen ett språkligt redskap för att kunna samspela. Det talade och skrivna språket kan vara begränsande för såväl barn som vuxna i vårt samhälle och vi behöver därför värna om rätten till olika sätt att kommunicera. Else pratar också om relationsskapande och hur tecken blir en del i att koppla ihop omsorg och lärande till en helhet i förskolan.

Hur kan man börja?

En del pedagoger tycker att det är lite svårt i början. Men många uttrycker att det handlar om att våga kasta sig ut i det okända och prova och lära tillsammans med barnen. Till att börja med räcker det att förstärka ett ord i en mening med ett tecken. En bra start kan vara att lära sig något tecken till varje situation under dagen så att de kan sättas i sitt sammanhang. De kan sen utökas successivt med fler ord. Även om du bara kan teckna tre ord så använd dem uppmanar Else.

TAKK-utbildning i Mölndal

Samtliga pedagoger i Mölndals förskoleverksamheter får utbildning i TAKK. Projektet startade i februari 2016 och kurserna sker oftast på plats ute på förskolorna. Else ansvarar för projektet tillsammans med specialpedagog Sara Pettersson. Kursen består av föreläsning, åtta kurstillfällen och verksamhetsbesök med stöd i utformning av lärmiljön. En miljö som ska vara hjälpsam i arbetet med att fånga upp barnens uttryck och ge dem en tidigare tillgång till språk. Närmare hälften av Mölndals pedagoger i förskola och pedagogisk omsorg har nu gått kursen.

Varje arbetslag i Mölndals förskoleverksamheter har fått en TAKK-pärm med kursmaterialet och vetenskaplig grund till användandet av TAKK som språkstödjande. I TAKK-materialet ingår också ett bildstöd för tydliggörande pedagogik som många barn är hjälpta av. Det är ett sätt att synliggöra vardagen för barnen. Det konkreta materialet har alla Mölndals pedagoger även tillgång till via stadens intranät. Materialet kan användas för att skapa knippor med tecken och teckenkartor till förskolans miljöer.

Mölndals målbild i TAKK-projektet är att: ”Alla har rätt till ett språk. Att kunna kommunicera- vad man vill, när man vill och med vem man vill.” En stor vinning i ett projekt som involverar alla är att barn och pedagoger som byter avdelning eller förskola känner igen sig. Det finns något att mötas runt.

Text och bild: Marie Eriksson