Att befästa begreppet undervisning

Undervisning i förskolan kan vara att ställa medvetna frågor men likväl att skapa utrymme, vänta in och tillvarata barnens möjligheter att lära av varandra. Tre förskolor i Lindome samarbetar nu för att befästa begreppet undervisning i förskolan.

Vid två tillfällen under våren har jag fått äran att gästa utvecklingsgruppen för Kyrkängens, Valås och Sinntorps förskolor. Tillsammans med förskolechef Eva Rolander har de dragit igång ett fördjupningsarbete kring begreppet undervisning och vad det kan innebära i en förskolekontext.

Begreppet undervisning är inte alls nytt i förskolans värld då det funnits med sedan den nya skollagen trädde i kraft 2011. Men gruppen ser att det finns nya sätt att se på och förstå begreppet och genom att tillsammans processa det kan man så småningom börja att äga det som en naturlig del av förskolans verksamhet.

Fördjupad förståelse

Eva Rolander samlar utvecklingsgruppen ett par timmar i månaden för reflekterande samtal. Tillsammans banar de väg och grundar för det utvecklingsarbete som bedrivs i hela organisationen tillsammans med alla medarbetare.

”Att få dela mångas tolkning av samma begrepp leder oss framåt.”

Ett första steg har varit att gruppen med hjälp av litteratur, film och diskussioner har satt sig in i begreppet undervisning och hur det kan ses utifrån olika teoretiska perspektiv. En hjälp på vägen har varit Ann S. Pihlgrens bok om undervisning i förskolan som har använts som diskussionsunderlag.

Nulägesanalys med digital enkät

Efter en tids processande i utvecklingsgruppen var nästa steg att försöka få fatt i hela organisationens tankar om undervisning för att ha det som utgångspunkt. ”Vart står alla och hur kan vi sätta ramen för nästa års utvecklingsarbete utifrån det?” Valet föll på en digital enkät som alla medarbetare fick besvara under en studiedag. Så här såg processen ut:

• Gemensam filmsnutt för input.
• Enskild reflektion.
• Reflektion i smågrupper.
• Enkäten fylls i enskilt.
  

Enkäten var ett sätt att få en bild av allas förståelse men också ett sätt att så frön och skapa intresse kring begreppet undervisning med hjälp av frågorna:

• Har du stött på begreppet undervisning i förskolan. – Om ja, i vilket sammanhang?
• Hur känner du inför begreppet undervisning i förskolan?
• Hur ser du på din egen roll utifrån begreppet undervisning i förskolan?
  

Även om enkäten delvis processades i grupper så syntes det tydligt i resultatet att svaren var skrivna enskilt och att allas tankar kom fram. Under analysen av enkätmaterialet utkristalliserades flera olika delar att arbeta vidare med: Vad är det för skillnad på undervisning och lärande? Hur kan vi skapa medvetenhet om att undervisning är pedagogens sätt att påverka lärandet? På vilka sätt kan påverkan/undervisningen ske?

”Vi måste landa bortom våra egna erfarenheter om undervisning från vår skoltid.”

Många olika tolkningar

Förståelsen av begreppet undervisning är bred och det finns flera spännande delar att mötas runt. Undervisning skulle kunna handla om: ”Att lära ut.” ”Att fånga upp intresse och utmana.” ”Att vägleda mot kunskap.” ”Att arrangera en lärande miljö på ett medvetet sätt.” ”Att stanna upp och ge barnen utrymme att resonera med varandra.” ”Att planera ett målstyrt innehåll.” ”Att tillvarata situationer som dyker upp spontant i verksamheten.” ”Att vara stöttan, vid sidan av, som ställer medvetna frågor och utmanar.” Ja, tolkningarna av vad begreppet undervisning kan vara är många och de står nu redo att mötas i nya spännande processer på Valås, Kyrkängens och Sinntorps förskolor.

Framtidsplaner

Vid mitt besök på Sinntorps förskola står utvecklingsgruppen inför utmaningen att forma strukturer som möjliggör systematiskt utvecklingsarbete för hela organisationen och för arbetslagen. De menar att dokumentationen och reflektion är oerhört betydelsefull för att man ska kunna få syn på sig själv.

När varje arbetslag har sina reflektionstillfällen under kommande läsår är tanken att var och en av pedagogerna ska ha utfört någon form av aktion utifrån undervisningsbegreppet för att sedan återkoppla tillbaka och diskutera vid efterföljande reflektionstillfälle. Detta kommer att löpa under hela terminen parallellt med att arbetsplatsträffar ger input på olika sätt kring undervisning.

På höstens första träff kommer verksamhetsutvecklare Anette Eskilsson och inspirerar. Efter det bygger arbetsplatsträffarna på arbete i processgrupper utifrån artiklar och litteratur samt erfarenheter från aktionstillfällen. ”Det ska bli spännande att följa processen och vi kommer nog att få vara beredda på att ställa om skutan lite då och då beroende på vart vi hamnar längs med vägen” säger förskolechef Eva Rolander. 

Utvecklingsgruppens mål är att begreppet undervisning ska bli en naturlig del i vardagen för alla medarbetare. En del i arbetet är också att de som grupp processar sin förståelse och utmanar sina egna tankar. Vid mitt besök resonerar de runt att undervisning i förskolan kan vara att ställa en medveten fråga men likväl att skapa utrymme, vänta in och tillvarata barnens möjligheter att lära av varandra i ett reflekterande samtal. Då blir undervisningen att skapa möjligheter med en medveten tanke.

Skapa lärande undervisningsmiljöer

Samtalet med utvecklingsgruppen rör sig vidare till tankar om att den fysiska lärmiljön kan vara en del av undervisningen. Genom att man medvetet tillrättalägger en miljö så skapas en plats där barn kan bli producenter av sin egen kunskap och lära av varandra. ”Undervisningen blir då att vi möjliggör för barnen att lära av varandra i en utmanande miljö med tillgängligt material.” Ett exempel är IKT-rummet på Kyrkängens förskola. En lärmiljö som har skapats för att barnen ska kunna vara självständiga i sitt utforskande i en tillåtande miljö.

I rummet finns möjligheter för barnen att pröva och lära sig green screen samt olika handdockor att skapa berättelser och sagor med i utforskandet av green screen. Barnen kan programmera med Blue bot utifrån olika banor och det finns även material att skapa egna Blue bot-banor med. Här finns en iPad med olika appar att utforska som stop motion där barnen kan vara egna filmskapare. Barnen kan även scanna QR- koder i det lilla QR-huset där de kan sitta och mysa och samtidigt lyssna på en saga som de scannat in.

Pedagogerna stod för introduktionen av rummet men ganska fort började barnen själva leda arbetet framåt. ” De blir då producenter av sin egen kunskap genom att få pröva och skapa egna lärdomar om hur olika digitala verktyg kan användas.” Barnen lär och lär ut till de andra barnen, ”kom jag kan lära dig”. Genom denna utmanande och tillåtande miljö skapas inte enbart ett eget lärande för varje barn utan även ett reflekterande förhållningssätt över sitt eget kunskapande och en medvetenhet om att vara en människa som kan föra kunskapen vidare till andra.

IKT-rummet är ett exempel på hur rummet, materialet, barngruppen och pedagogernas förhållningssätt är betydelsefulla komponenter för att skapa lärande undervisningsmiljöer.

Att våga misslyckas

Utvecklingsgruppen har stort fokus på att allas värde och kompetenser ska tillvaratas i organisationen. De arbetar för en delakultur där man både kan dela stolta ögonblick och det som upplevs som motgångar. ”Det är svårt att komma vidare om vi inte vågar testa eller misslyckas och faktiskt prata öppet om det som blev bra och det som blev mindre bra. Det handlar många gånger om att våga släppa prestigen - att vara nöjda, men att inte nöja oss.”

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare