Matematik och naturvetenskap med språk i fokus
På Bifrost förskola får barnen möta matematik och naturvetenskap på ett lustfyllt sätt i vardagen. Det är en lika naturlig del som allt annat i förskolans verksamhet och språket finns hela tiden med som en röd tråd.
Elisabet Kjellgren Svensson arbetar som förskollärare på avdelningen Vetegrodden på Bifrost förskola. Just nu huserar de i tillfälliga lokaler på Åby allé under byggnationen av nya Bifrost förskola.
Vi besöker förskolan en solig februaridag när det är full aktivitet bland barn och pedagoger. Många olika spännande material för matematiskt och naturvetenskapligt utforskande kan hämtas i ett litet förråd på gården.
-Det vi gör inne kan vi också göra ute menar Elisabet. Allting hänger samman och det här med ämnen är ju en indelning vi människor har skapat. Men egentligen så flätas allting ihop till en helhet.
Naturvetenskap och matematik kan bli en lika naturlig del som allt annat i förskolans verksamhet. Det behöver inte vara svårt.
Elisabet visar olika typer av återbruksmaterial i förrådet som de har samlat på sig. Till materialet finns också tydliga instruktioner som laminerats som inspiration till olika typer av experiment och annat utforskande tillsammans med barnen.
-Att materialet finns synligt och lättillgängligt för alla gör att alla pedagoger på förskolan får chans att engageras och inspireras att testa och utforska tillsammans med barnen berättar Elisabet.
När vi går vidare in i förskolans entré finns även där en hel vägg fylld med hyllor med inspirerande material. Det finns material för att utforska matematik, naturvetenskap men också rörelse för hela kroppen genom olika sånger och lekar. Det finns också stora vita lakan som kan bredas ut som ett underlag utomhus för att tydligare rikta fokus mot det barnen undersöker.
Miljöer att utforska
Inne på avdelningen Vetegrodden möts vi av miljöer som väcker nyfikenhet vart vi än tittar. Elisabet berättar att deras utgångspunkt har varit att skapa ”en miljö som barn och pedagoger vill utforska.” Många av materialen har kopplingar till matematiskt och naturvetenskapligt utforskande där språket finns som en röd tråd hela tiden. Det är enkelt framtagna material som ändå lockar till att leka, kommunicera och lära på olika sätt.
Elisabet visar bland annat enkla träskivor som kan användas för att utforska lutande plan och friktion. På ena sidan är det obehandlat trä och på andra sidan är det filt. Materialen har olika mycket glid i sig och hur mycket ett föremål glider påverkas också av hur det är utformat och vilken lutning träskivan ställs i.
Ateljémiljö med naturvetenskap
Pedagogerna har valt att göra om ett av avdelningens rum till ateljémiljö. Där finns en rikedom av material synligt och lättillgängligt i hyllorna så att barnen själva kan ta fram det de blir nyfikna på. Det finns alla tänkbara skapande material men det finns också mätglas, pipetter, trattar och kärl med olika volym.
De här materialen finns att beställa från samma företag där de beställer annat material till förskolan och de kan bli en lika naturlig del som allt annat i verksamheten menar Elisabet.
-Vårt arbete handlar mycket om att barnen ska få tilltro till sin egen förmåga inom områdena matematik och naturvetenskap. De ska veta vad ett mätglas är och ha erfarenhet av hur man använder en tratt eller en pipett. När barnen kommer in i en labbsal i sjunde klass, ska det här vara välbekant.
I ateljén finns även brickor som är väldigt användbara vid skapande och utforskande. Barnen fyller brickan med det material de är nyfikna på och tar med till bordet. Brickan har en liten kant vilket är praktiskt då det ofta är vatten eller flyktigt material som pasta som är föremål för utforskandet.
På de högre hyllorna i ateljén finns också lite mer avancerade experimentlådor som tas fram vid planerade tillfällen då det finns lite mer tid och en pedagog kan leda undervisningen. Med hjälp av vardagliga material som matolja, vatten, karamellfärg och brustablett går det att studera olika kemiska processer och fysikaliska fenomen som exempelvis att skapa en lavalampa.
Flera av idéerna till experiment kommer från UR play genom bland annat Tiggy testar. Pedagogernas bakgrundstankar har också utvecklats då de genomförde modulen i läslyftet som heter Natur, teknik och språkutveckling.
Matematik i vardagen
Matematik finns egentligen att hitta överallt menar Elisabet men på avdelningen Vetegrodden har de också tillfört material som kan väcka nyfikenhet för matematiskt utforskande. På en låg hylla står det en våg tillsammans med egentillverkade tygpåsar fyllda med ris. Det finns en påse som väger 1 kilo, en som väger 1/2 kg och tio mindre påsar som väger 1 hekto var. Barnen kan laborera med de olika vikterna och få en förståelse för hur många hekto det går på ett kilo. Rispåsarna har också ögon, näsa och mun så ibland blir de figurer i leken och används även i andra aktiviteter.
Vi får också vara med på en liten matematiklek där det endast behövs numrerade pappersmuggar, från 0 till 10, och ett litet föremål att gömma under en av muggarna. När vi gissar på en siffra läggs den muggen ner och vi får då ledtråden att gömman finns på ett högre eller lägre nummer än den vi först valde.
-Det här är ett enkelt sätt att få till språkande om både siffror, antal och begrepp som högre, lägre och mittemellan berättar Elisabet.
Utgångspunkt i matematikarbetet
När Elisabet och hennes kollegor planerar matematikarbetet utgår de ifrån litteratur och forskning bland annat från NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning.) De har också sneglat på Skolverkets kartläggningsmaterial i förskoleklass ”Hitta matematiken” för att kunna kroka i det på ett naturligt sätt. En annan bok som inspirerat är ”Lekfull matematik i förskolan” av Anna Kärre (2013) Där finns en tydlig beskrivning av matematikens olika områden med miljön i fokus.
Vilket material kan vi använda och hur ska vi organisera miljön för att barnen ska kunna:
- Sortera och klassificera
- Jämföra och mäta
- Utveckla rumsuppfattning
- Upptäcka och skapa mönster
- Upptäcka tal och antal
Sedan ett par år tillbaka har pedagogerna på Vetegrodden en strategi i matematikundervisningen där de väljer ett område i taget och arbetar med det under en längre period, minst en termin. De har vid utvärderingar märkt att både barnen och pedagogerna får en djupare förståelse och att barnens kunskaper befästs bättre jämfört med när de endast arbetat med matematik i vardagen.
-Vi tänker i 1-16-årsperspektivet när vi planerar vårt arbete, så vi försöker ta reda på vilka matematikområden i skolan de ovan angivna matematikområdena är gynnsamma för.
I arbetet med de olika delarna i matematiken går det att involvera alla olika uttrycksformer berättar Elisabet. Ett exempel är området sortera och klassificera där ljusbordet blev en naturlig del i utforskandet.
-Likaväl som vi kan utforska mönster på ljusbordet så kan vi dansa mönster, klappa mönster och sjunga sånger som följer ett visst mönster.
Barnen tycker också det är spännande att utmana varandra i mönsterskapande och hur matematiska mönster kan upprepa sig. De lägger ett mönster med exempelvis pasta eller spadarna i sandlådan och utmanar kompisarna att se systemet och fortsätta på mönstret. På gården har barnen avancerat det här ytterligare genom att det ibland är färgen på uteleksakerna som anger mönstret och ibland formen.
Ytterligare en klurig mönsterutmaning är att låta barnen bygga ett mönster av färger med ett material och sedan härma det med ett annat berättar Elisabet. Här har barnen testat att exempelvis skapa mönster av duplo och omskapat mönstret i plus-plus. Det leder till många intressanta samtal och jämförelser.
Rörelse och matematik
Rörelse och matematik och även språk hänger samman på många sätt menar Elisabet. Det kan vara i det lilla enkla som att jag har en pappersloppa i bakfickan där barnen får små utmaningar i form av lägesord.
-ställ dig framför något.
-ställ dig bakom en kompis
-balansera något på ditt huvud.
Under hösten 2022 har barn och pedagoger på Vetegrodden arbetat inom matematikområdet ”Utveckla rumsuppfattning”. De har bland annat byggt hinderbanor och tillfört kartonger i olika storlekar till barnens lekar. Syftet har varit att uppleva begreppet slutenhet; innanför och utanför samt att få uppleva exempelvis hur många som får plats i respektive kartong. Andra delar som involverar rumsuppfattning är konstruktionsleken och även skogen som är en hel värld full av över, under och andra rumsliga utmaningar.
Att komma igång
För den som vill utveckla arbetet med matematik och naturvetenskap är Elisabets råd tydliga. ”Gör det enkelt och förundras tillsammans med barnen. Det viktigaste är att komma igång.”
-Visst kan vi på sikt tillföra lite svårare begrepp och avancera utforskandet. Men till att börja med handlar det om att få med barn och pedagoger på tåget. Det här bygger på nyfikenhet, kreativitet och lust att lära.
Text: Marie Eriksson
Foto: Anders Eriksson och Elisabet Kjellgren Svensson
Skulle du vilja veta mer så kontakta:
elisabet.kjellgren-svensson@molndal.se
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Missa inget, prenumerera på våra artiklar
Taggar
Äldre artiklar
- Mölndals förskolor har språk i fokus
- Filmfestival på Gastorps förskola
- Slussen och kulturskolan ritar om gränserna
- Rörelsesatsning i Lindome
- Bildläraren och AI
- Kultur i skolan – lotteri eller garanti?
- Fadderskap som inspirerar
- Bok om didaktiska dilemman i förskolan
- Elever gör musikal om olikheter
- Lärlabbet ett nav för digital utveckling
- Mentorer för barnskötare ger språkstöd
- Rytmik och äventyr på slott och förskola
- Lekcertifiering möter litteraturprofil
- Ett rum för alla sinnen
- Stöd för hörselanpassade lärmiljöer
- 10 år med barns röster i staden
- Förskolans språkarbete på bokmässan
- Fokus matematik 1-16
- Modellen PALS för trygghet och trivsel
- Satsning för livslång rörelseglädje
- Litteraturprofil i Mölndals förskolor
- Räkna med flyt
- Musikvideoprojekt på fritids
- Musik för språkets skull
- Upplevelser som skapar sammanhang
- Omställning med uppskattade effekter
- Matematik och naturvetenskap med språk i fokus
- Delat ledarskap för Mölndals grundskolor
- Samverkan för barnens bästa
- Transspråkande i förskolan
- Stationsarbete i förskoleklass
-
Motivation till matematik på Fässbergsskolan
- Hela världen i förskolan
- Performancekonst på Kulturskolan
-
Analog och digital programmering
- Lekcertifiering i förskolan
-
Rörelsesatsning för trygghet i skolan
- Green screen som projekt
- Gärdesängens nya förskola - hållbarhet och framtidstro
- Studiero och goda relationer med PALS
- Kooperativt lärande engagerar
- Barnens lyktor trotsar stormen
- En digital upplevelsepromenad
- Före Bornholm som språklig mötesplats
- Guldig förskola om barnen får bestämma
- Åttorna sprider skräck i Mölndal
- Barnskötaruppdraget stärks genom mentorsstöd
- Strategidag med rektorer för stärkt samarbete
- Fokusområden förtydligar förskolans uppdrag
- Hbtqi i förskolan
- Gemensamt fokus driver utveckling
- Alla kan spela, och dela, musik!
- Språkliga lärmiljöer i förskolan
- Drake, Justin Bieber & Mölndals nior
- TAKK - alla barns rätt till kommunikation
- Konst som känns i kroppen
- Processfokus i Lindome
- Ögonrörelser avslöjar läsförmågan i Lindome
- Våga förändra och veta varför
- Graffitti på schemat
- Fiolen ska stärka språket i förskolan
- Öppna förskolan - en mötesplats
- Ungas perspektiv i framtidens forskning
- Undervisning i sagans värld
- Ett riktigt viktigt varv
- Stor förskola med stora möjligheter
- Mentorsstöd för barnskötare
- I Mölndal processleder vi varandra
- Puls på Sinntorpsskolan
- Lyckat chefssamarbete med nya planer
- Digitalt möter analogt med Osmo
- Programmering – ett av många språk i förskolan
-
I varje rum ryms möjligheter
- Digitala tips delas digitalt
-
Äventyrspedagogik som engagerar
- G Suite gör skillnad
- Lära med lera
- En ny förskola växer fram
-
Samtal som gör skillnad
-
Praktiknära samverkansforskning
- Hållbart språkarbete växer
- Att leda i en digital omvärld
- Barn kan!
- MakerMölndal - nya lärmiljöer och ny teknik
-
Att befästa begreppet undervisning
- Vi har ett rum och vad gör vi då?
- Bilder av samtal i Zambia
-
Förskoleklassnätverket möts runt digitalisering
- Processer och mötesplatser i förskolan
- Delaktighet för unga i Mölndal och Georgien
- Fokus Digitalisering
- Barns och ungas plats i den växande staden
- Dörrar öppnas i Mölndals förskoleklasser
- Barns röster lyfts i ny musikförskola
- Res ut och inspireras, kom hem och inspirera
- Språk-, läs- och skrivutvecklare
- Flexibel lärmiljö i klassrummet
- Leda digitalisering
- Internationellt demokratiprojekt
- Den digitala resan
- Modig dramapoesi från Zambia i Mölndal
- Ett torg växer fram
- Vem är Fredrik Hellsten?
-
Maker Mölndal
- Förskolans lärmiljöer i fokus
- Odlingsglädje i Kållered
- Mentorsgrupp som stöd för förskollärare
- Skolelever lär sig om kultur
- Scensäkra elever
- Rum som skapas och omskapas
- Resande i handdockor
- Från modersmål till flerspråkighet
-
Läslyftet
- TAKK i förskolan
-
Kvarnbyskolan satsar på Sociala medier
- Genus och normer i förskolan
-
Mölndal delar
- Solsken i Skolsverige
- Sinkadusen
- Sinnesträdgård
Kommentarer