Processfokus i Lindome
Sinntorp, Valås och Kyrkängens förskolor driver utveckling tillsammans och har hittat en framgångsrik struktur för kompetensutveckling. Processerna leds till stor del av pedagogerna själva utifrån utvecklingsområden som de har identifierat.
Processgrupper som nav
Eva Rolander är rektor för Sinntorp, Valås och Kyrkängens förskolor. Hon arbetar för att skapa en reflekterande organisation där alla medarbetare känner sig delaktiga i utvecklingsprocesserna. Som stöd i arbetet finns en utvecklingsgrupp med sex förskollärare som identifierar aktuella fördjupningsområden tillsammans med Eva. Organisationens utvecklingsarbete bygger på reflektioner i tvärgrupper och i arbetslag. De har landat i ett nytt sätt att se på kompetensutveckling där arbete i processgrupper utgör en stor del av arbetsplatsträffar (APT) och studiedagar.
Eva har tillsammans med utvecklingsgruppen lagt stor vikt vid att skapa väl genomtänkta processgrupper där alla får möta kollegor utanför det egna arbetslaget. Deras upplevelse är att det är betydelsefullt med beständiga grupper som skapar trygghet och kontinuitet. Någon arbetsplatsträff har vigts åt att gemensamt ta del av ett innehåll som exempelvis webbinarie från skolverket eller en föreläsning men oftast bygger de på dialog i processgrupper. En dialog och reflektion som sedan lyfts vidare till gemensamma aktioner och arbetslagsreflektioner. Utvecklingsarbetet i organisationen sker i en ständigt snurrande spiral med: läsa - reflektera - göra - reflektera.
En stor vinning är att utvecklingsarbetet hela tiden är kopplat till aktioner menar Eva Rolander. Det gör att varje medarbetare involveras på ett naturligt sätt.
-Alla har varit med i en aktion som arbetslagen möts i under planerad reflektionstid och därefter möts man i enhetsöverskridande processgrupper runt aktionen vilket blir ett lärande på ett annat sätt än om man bara läser. Det blir en ständig växelverkan mellan att agera och reflektera. För att tydliggöra utvecklingsarbetet så finns en tidslinje som fylls på successivt.
Från undervisningsbegrepp till läroplan
Under de senaste två läsåren har begreppet undervisning processats för att sedan övergå i fördjupning kring Lpfö18. För att kunna arbeta utifrån ett inifrånperspektiv i utvecklingsarbetet används olika strategier för att varje medarbetares tankar ska kunna synliggöras. Inför fördjupningen kring undervisningsbegreppet arbetade utvecklingsgruppen därför fram en enkät som alla medarbetare fick svara på digitalt. Det gav en bild av den nuvarande förståelsen för begreppet vilket sedan låg till grund för det fortsatta arbetet i processgrupper.
Samma frågor som ställts i enkäten lyftes också i alla processgrupper för att få en djupare genomlysning. Redan här grundlades en medvetenhet och ett gemensamt fokus som hjälpte processerna vidare. I slutet av terminen utvärderades sedan utvecklingsarbetet i processgrupperna utifrån samma frågeställningar som tidigare ställts i enkäten. Utvärderingen tydliggjorde en ökad medvetenhet kring undervisningsbegreppet.
När fokusområde skiftades till fördjupningsarbete kring den reviderade Lpfö18 beslutades att processa ett kapitel ur läroplanen inför varje arbetsplatsträff under vårterminen. Efter gemensam uppstart startade de första aktionerna upp i arbetslagen utifrån kapitel 1 i Läroplanen med fokus på förskolans värdegrund. Som exempel landade några arbetslag i aktionen att lyfta värdegrundsfrågor med hjälp av handdockor och drama. Uppföljningen av varje arbetslags valda aktion sker både i arbetslaget och i processgrupperna. Det blir till en helhet i alla plan.
-Våra processgrupper hjälper oss att konstruktivt kunna gräva på djupet tillsammans, förklarar förskollärarna i utvecklingsgruppen. De gemensamt formulerade aktionerna har bidragit till utvidgad förståelse för begreppet undervisning och att diskussionerna på ett naturligt sätt kunnat tas vidare till processgrupper och arbetslagsreflektioner.
Struktur och tid för reflektion
Att ge plats och fokus till reflektion kräver både kommunikation och organisation menar Eva och utvecklingsgruppen. De har prövat sig fram till en modell som de tycker fungerar bra. Så här ser strukturen ut i dagsläget:
Arbetsplatsträffarna är förlagda varje månad där en inledande träff ofta innehåller någon form av impuls som inspiration och igångsättare kring aktuellt fokusområde. Det kan vara någon som berättar, en film, eller något annat man tar del av tillsammans. Innehållet fortsätter sedan att behandlas i processgrupperna på samma arbetsplatsträff. Fokusområdet bearbetas ytterligare genom aktioner i arbetslagen och sedan vidare på den fördjupade arbetslagsreflektionen som är förlagd på ett fyratimmarspass för varje arbetslag. Aktionerna lyfts sedan i de enhetsöverskridande processgrupperna på nästföljande APT.
Reflektion som motor
Eva och förskollärarna i utvecklingsgruppen ser många styrkor med konceptet som de nu har landat i. Vägen har inte varit spikrak och det har krävts en hel del testande och omprövande för att hitta rätt form för utvecklingsarbetet. En av de största vinningarna är att alla medarbetare involveras och att utvecklingsområden identifieras utifrån verksamhetens behov. Just nu fortsätter arbetet vidare med barnkonventionen som utvecklingsområde.
Flera medarbetare har även efterfrågat någon typ av stöd som kan ge struktur i dokumentationen av det som processats i olika möten. Utifrån det har man arbetat fram ett dokument som ska finnas till stöd vid både arbetslagsreflektion och samtal i processgrupper. Arbetsmodellen, som är under utveckling, är en levande verksamhetsplan som ska stödja en levande och löpande dokumentation och utvärdering. Hur den kommer att landa är fortfarande under arbete men utgångspunkten är reflektion och att alla medarbetare ska vara delaktiga.
Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare
Är du nyfiken på att veta mer så kontakta rektor Eva Rolander eva.rolander@molndal.se
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Missa inget, prenumerera på våra artiklar
Taggar
Äldre artiklar
- Slussen och kulturskolan ritar om gränserna
- Rörelsesatsning i Lindome
- Bildläraren och AI
- Kultur i skolan – lotteri eller garanti?
- Fadderskap som inspirerar
- Bok om didaktiska dilemman i förskolan
- Elever gör musikal om olikheter
- Lärlabbet ett nav för digital utveckling
- Mentorer för barnskötare ger språkstöd
- Rytmik och äventyr på slott och förskola
- Lekcertifiering möter litteraturprofil
- Ett rum för alla sinnen
- Stöd för hörselanpassade lärmiljöer
- 10 år med barns röster i staden
- Förskolans språkarbete på bokmässan
- Fokus matematik 1-16
- Modellen PALS för trygghet och trivsel
- Satsning för livslång rörelseglädje
- Litteraturprofil i Mölndals förskolor
- Räkna med flyt
- Musikvideoprojekt på fritids
- Musik för språkets skull
- Upplevelser som skapar sammanhang
- Omställning med uppskattade effekter
- Matematik och naturvetenskap med språk i fokus
- Delat ledarskap för Mölndals grundskolor
- Samverkan för barnens bästa
- Transspråkande i förskolan
- Stationsarbete i förskoleklass
-
Motivation till matematik på Fässbergsskolan
- Hela världen i förskolan
- Performancekonst på Kulturskolan
-
Analog och digital programmering
- Lekcertifiering i förskolan
-
Rörelsesatsning för trygghet i skolan
- Green screen som projekt
- Gärdesängens nya förskola - hållbarhet och framtidstro
- Studiero och goda relationer med PALS
- Kooperativt lärande engagerar
- Barnens lyktor trotsar stormen
- En digital upplevelsepromenad
- Före Bornholm som språklig mötesplats
- Guldig förskola om barnen får bestämma
- Åttorna sprider skräck i Mölndal
- Barnskötaruppdraget stärks genom mentorsstöd
- Strategidag med rektorer för stärkt samarbete
- Fokusområden förtydligar förskolans uppdrag
- Hbtqi i förskolan
- Gemensamt fokus driver utveckling
- Alla kan spela, och dela, musik!
- Språkliga lärmiljöer i förskolan
- Drake, Justin Bieber & Mölndals nior
- TAKK - alla barns rätt till kommunikation
- Konst som känns i kroppen
- Processfokus i Lindome
- Ögonrörelser avslöjar läsförmågan i Lindome
- Våga förändra och veta varför
- Graffitti på schemat
- Fiolen ska stärka språket i förskolan
- Öppna förskolan - en mötesplats
- Ungas perspektiv i framtidens forskning
- Undervisning i sagans värld
- Ett riktigt viktigt varv
- Stor förskola med stora möjligheter
- Mentorsstöd för barnskötare
- I Mölndal processleder vi varandra
- Puls på Sinntorpsskolan
- Lyckat chefssamarbete med nya planer
- Digitalt möter analogt med Osmo
- Programmering – ett av många språk i förskolan
-
I varje rum ryms möjligheter
- Digitala tips delas digitalt
-
Äventyrspedagogik som engagerar
- G Suite gör skillnad
- Lära med lera
- En ny förskola växer fram
-
Samtal som gör skillnad
-
Praktiknära samverkansforskning
- Hållbart språkarbete växer
- Att leda i en digital omvärld
- Barn kan!
- MakerMölndal - nya lärmiljöer och ny teknik
-
Att befästa begreppet undervisning
- Vi har ett rum och vad gör vi då?
- Bilder av samtal i Zambia
-
Förskoleklassnätverket möts runt digitalisering
- Processer och mötesplatser i förskolan
- Delaktighet för unga i Mölndal och Georgien
- Fokus Digitalisering
- Barns och ungas plats i den växande staden
- Dörrar öppnas i Mölndals förskoleklasser
- Barns röster lyfts i ny musikförskola
- Res ut och inspireras, kom hem och inspirera
- Språk-, läs- och skrivutvecklare
- Flexibel lärmiljö i klassrummet
- Leda digitalisering
- Internationellt demokratiprojekt
- Den digitala resan
- Modig dramapoesi från Zambia i Mölndal
- Ett torg växer fram
- Vem är Fredrik Hellsten?
-
Maker Mölndal
- Förskolans lärmiljöer i fokus
- Odlingsglädje i Kållered
- Mentorsgrupp som stöd för förskollärare
- Skolelever lär sig om kultur
- Scensäkra elever
- Rum som skapas och omskapas
- Resande i handdockor
- Från modersmål till flerspråkighet
-
Läslyftet
- TAKK i förskolan
-
Kvarnbyskolan satsar på Sociala medier
- Genus och normer i förskolan
-
Mölndal delar
- Solsken i Skolsverige
- Sinkadusen
- Sinnesträdgård
Kommentarer