Äventyrspedagogik som engagerar

Hur kan vi skapa motivation och tända stjärnor i ögonen på både barn och pedagoger? På Gundefjällets förskola är svaret äventyrspedagogik. De befinner sig i en process med att starta upp arbetet tillsammans med Balltorpskogens förskola.

En kylig novemberdag fick jag möjlighet att besöka Gundefjällets förskola och deras sagoland som är fyllt av äventyr. Barnskötare Sandra Ersénius och förskollärare Carolina Brånn Gustavsson visade runt på förskolan och tog mig med till en skogsglänta som finns intill gården.

Genom att krypa igenom en magisk portal så kan man ta sig till landet Kringelkroken där det händer spännande saker. Barnen på förskolan vet att i samma stund som alla krupit igenom portalen kan äventyret börja och det som sker då det sker i fantasins värld. 

Olika karaktärer

För den som är uppmärksam finns det magiska detaljer att upptäcka i Kringelkroken. På en gren hänger små guldkottar och visst är det en mystisk grotta som skymtar en bit bort. Och där på en stubbe sitter det faktiskt någon. Det är draken Smagda som bor här i Kringelkroken tillsammans med trollet Trulsa, Örnen Ernst och Grunken.

Gundefjällets fyra avdelningar har ansvar för var sin av sagofigurerna och låter deras karaktärer växa fram inför och under mötet med barnen. Örnen Ernst är rädd för att flyga men har sitt ägg Ester som stöd. Draken Smagda är lite försiktig och snäll, men dessutom busig, nyfiken, vetgirig och gillar att prova nya saker.

Något att mötas runt

Carolina arbetar med förskolans yngsta barn och Sandra med de lite äldre. De är båda övertygade om att äventyrspedagogiken tillför något viktigt för barns lärande och för engagemanget hos både barn och vuxna. ”Det händer något när vi skapar en känsloladdning hos barnen som väcker intresse och motivation. Vi ser att det nu är fler barn i gruppen som fångas och engageras i de gemensamma lärprocesserna.”

Äventyren i Kringelkroken blir något gemensamt att mötas runt som skapar helhet och sammanhang förklarar Sandra. När sagofigurerna kommer med olika uppdrag så väcks barnens nyfikenhet att lösa problem i ett ämnesintegrerat lärande.

Hur startade ni?

De äldre barnen fick inledningsvis ett paket med foto på portalen i skogen och ett brev där det stod ”Välkomna till Kringelkroken.” Barnen har samtalat, skissat och resonerat kring vad och var Kringelkroken kan vara. Men det dröjde inte länge förrän det kom fler ledtrådar. Via brev, mail och videohälsningar har barnen fått lära känna det snälla men slarviga trollet Trulsa. Kontakten med Trulsa var inledningsvis en del i det digitala utforskandet bland annat med hjälp av film och QR-koder utifrån frågeställningen: ”Hur gör man för att ställa frågor till någon man inte kan träffa?”

Till att börja med fick barnen ett brev från Trulsa där hon berättade att hon ville bjuda in barnen till att leka lekar med henne, men att alla rep var spårlöst försvunna. Jakten på repen blev ett tydligt inslag i barnens lekar och i vardagen. Ett efter ett dök repen upp när barnen minst anade det och efter en tid fick barnen också träffa trollet Trulsa gestaltat av Sandra. Tillsammans har de lekt sammarbetsövningar med repen och nya äventyr med problemlösning är nu i antågande.

Äventyr som inramning och drivkraft

Sandra berättar att äventyrspedagogiken bygger på att det finns ett stort äventyr i sikte mot slutet av varje projektperiod. Men på vägen dit engageras barn och pedagoger i vad de behöver träna mer på för att klara det stora äventyret. Det kan vara förmågor som att klättra, balansera, hjälpa varandra, kommunicera, tänka matematiskt och mycket mer. Äventyren under året blir inramningen och drivkraften för att arbeta med hela läroplanen. Just nu har de använt äventyret för att sätta värdegrundsfrågor i fokus.

Utgå ifrån barnen

Innan pedagogerna planerar för ett äventyr så kartlägger de barngruppen för att fånga upp behov och intressen som kan tillvaratas när utmaningarna skapas. När Carolina och hennes kollegor planerade uppstarten för de yngre barnen var de noga med att börja i det välkända och bygga vidare från det barnen redan var bekanta med. Babblarna har länge varit i fokus och det blev också övergången och utgångspunkten i det äventyrspedagogiska arbetet.

Babblaren Babba var den som först besökte Kringelkroken och introducerade platsen för barnen med hjälp av brev och bilder. Ute i skogen plockade Babba fram en bild på draken Smagda ur sin väska, Babba hade varit i Kringelkroken och han hade träffat Smagda. Barnens fantasi satte genast igång kring vem Smagda var och vart hon kunde bo. ”Visst var det en grotta under stenarna, kanske bor hon där” resonerade ett barn. 

Brev till Smagda

Med hjälp av dokumentation på väggar och digitalt blir upplevelserna i sagovärlden också en synlig del av vardagen. På så sätt kunde Smagda bli något att mötas runt på förskolan även innan barnen träffat henne. Pedagogerna hjälpte barnen att skriva ner frågor som skickades till Smagda för att de sakta men säkert skulle kunna lära känna henne.

Det finns inga gränser

Alla pedagoger går en utbildning i äventyrspedagogik och det finns mer kvar att lära. Carolina och Sandra berättar att de är i en uppstartsfas och att arbetssättet får växa fram men de ser redan nu stora vinningar med det. ”Arbetssättet skapar en medvetenhet kring vad vi gör och varför och det kan utgöra en god grund för samarbetet mellan pedagogerna på förskolan och i förskoleområdet.” Framförallt skapar det delaktighet, hög motivation och arbetsglädje hos både barn och vuxna.

”Allt blir så mycket roligare för oss pedagoger och det smittar av sig på barn och vårdnadshavare” säger Sandra. Carolina håller med och menar att det egentligen inte finns några gränser, ”det är bara att börja så ser vi vad som händer. Det värsta som kan hända är att det inte blir som vi har tänkt oss – men då blir det något annat.”

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare