Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Skolelever lär sig om kultur

Det är en helt vanlig vardag i mars men allt är inte som vanligt på Kulturskolan. Det grå har kommit och ätit upp alla färger och utan färger och olikheter kan Kulturskolans lärare inte samarbeta med varandra.

Det är upptakten till den föreställning som Kulturskolan ordnar för alla elever i årskurs 2 i Mölndal under vecka 13. Under veckan strömmar totalt nästan 700 elever genom korridorerna för att prova olika instrument, sång och dans och hjälpa två superhjältar att lösa ett viktigt uppdrag.

Just den här eftermiddagen är det elever från Bosgårdsskolan som är på besök. Glatt pratande myllrar de in i entrén där de möts av dramapedagog Nina Hammarklev. Hon hänger varsitt nyckelband om halsen på dem, med ett VIP-kort fäst i ena änden. Kortet är ett bevis på att barnen har en mycket viktig roll att spela den här dagen. -Vad är det här? - Vad ska vi ha dem till? vill barnen förstås veta men Nina tar på sig en hemlighetsfull min och säger att de får de veta senare.

Barnen blir hjältar

Förväntan känns i luften när barnen slussas in i Hillmansalen som dagen till ära har försetts med läktarplatser och sittmattor på golvet. När alla har bänkat sig stiger plötsligt en kakofoni upp från lärarkåren som samlats i rummet. De kacklar och skränar och bär sig åt och barnen ser förvånat på varandra och skruvar lite nervöst på sig. Men då kliver två superhjältar in på scenen. Unis och Versum i färgglada kläder och med ett högtidligt uppdrag som de behöver hjälp av barnen med att lösa. De måste besegra det grå som smugit sig in på Kulturskolan och återta färgerna och olikheterna som gör att Kulturskolans lärare kan förstå varandra.

För att hjälpa till med det ska barnen gå runt på olika stationer och samla in ledtrådar på sina VIP-kort, för att knäcka ett pussel i slutet av föreställningen. När Unis, alias klassmusiklärare Ida Arvidsson, har förklarat läget för barnen ber hon lärarna att gå och vänta i sina rum. Det får barnen att göra stora ögon.
- Var de där lärare? utbrister ett av barnen misstroget och det märks tydligt att hans lärare inte brukar bete sig på det sättet.

Kulturskolan 2, Foto: Victoria Ericsson

Sångpedagog Marie Lannerö Nilsson intar golvet med ett stort hjärta i famnen och tillsammans med liveorkestern, som består av några lärarkollegor, låter hon barnen utforska sina känslor till olika typer av låtar.
- Vad kände ni när ni hörde den där musiken? frågar hon lätt andfådd efter att ha skuttat runt tillsammans med barnen till tonerna av ”Här kommer Pippi Långstrump”
- Glädje, svarar någon.
- Energi, föreslår en annan.
- Och så slog hjärtat fortare, förklarar en tredje.

Fler låtar följer i olika tempo och stämningar och barnen kommer med förslag på vilka känslor låtarna framkallade. Någon blir glad till en låt som gör en annan sorgsen. Några bestämmer sig för att de inte känner någonting men en och annan känsla skymtar trots det fram i skrattgroparna och de sprittande benen och armarna.

Dans och rytmik

När låtarna är slut är det dags för danspedagog Lisa Alvgrim att lära barnen några snabba steg som de kommer att få nytta av i slutet av föreställningen. Barnen är genast med på noterna och viftar med armarna, marscherar på stället och improviserar så det står härliga till innan de avslutar i en dramatisk pose.

Efter träningspasset är det dags att slå sig ner i en ring tillsammans med gitarrlärare Bo Haraldsson som berättar historien om superhjältarna Unis och Versums första besök på jorden. Medan han pratar utför han olika rörelser med händerna i luften och barnen, som sitter efter varandra som på ett led i ringen, härmar handrörelserna mot ryggen på kompisen framför.

Kulturskolan 4, Foto: Victoria Eriksson

Det är helt osannolikt lugnt i rummet. Där alla nyss studsade omkring och tjoade sitter nu varenda elev knäpptyst och ritar mönster på kompisens rygg medan stilla musik ljuder och Bo taktfast berättar sin massagesaga.

Uppdrag och ledtrådar

Som tack för att de varit så flitiga under rytmikpasset får alla barnen en ledtråd inskrivna på sina VIP-kort. Det är bokstaven T. Därefter är det dags att delas in i mindre grupper för att hälsa på lärarna i deras olika salar och prova instrument.

Gruppen jag följer börjar hos Lena Björk och Petter Lindahl som tillsammans med praktikanten Viktor Forshamn ska lära ut hur spelar på trumpet och valthorn.

Kulturskolan 4, Foto: Victoria Eriksson

- Hur får man ljud i en trumpet? frågar Lena.
- Man blåser, blir svaret.
Lena provar att blåsa i trumpetens munstycke men inget ljud kommer ut. Barnen ser lite förvånade ut men så kommer någon på en lösning.
- Du måste trycka på knapparna också!
Lena nickar och börjar trycka ner ventilerna samtidigt som hon blåser men fortfarande kommer det inte mer än ett pysljud ur trumpeten. Nu ser barnen riktigt förvirrade ut.
- Trumpeten är bara ett rör, förklarar Lena. För att få den att låta måste man göra pruttljud med munnen också.

Det behöver hon inte säga till om två gånger. Barnen får varsitt instrument framför munnen och börjar göra pruttljud så det står härliga till. Lärarna visar vad ventilerna heter och hur det går till att spela och efter bara två minuter i rummet kan barnen spela en enkel låt tillsammans med lärarna. För den insatsen belönas de med bokstaven K innan det är dags att fortsätta vandringen.

Spela med popidoler

I nästa sal finns det stråkinstrument. Men innan barnen får gå in delar fiollärare Anders Norberg ut färgade glasögon till var och en av dem. Färgen på glasögonen motsvarar en hemlig stig på golvet, som barnen ska följa. På så sätt kommer de fram till olika instrument. En stig går till fiolerna, en annan leder fram till cellohörnan och den tredje slutar framför en stor kontrabas.

Direkt får barnen plocka upp sina instrument och medan lärarna ropar ut instruktioner börjar de knäppa på strängarna i takt till Marcus och Martinus låt Elektrisk som strömmar ur högtalarna. Det går så bra att de snart får varsin stråke också och så kör de samma sak igen – men nu känns det lite mer på riktigt. Som tack för att de lärt sig spela i det magiska stråkrummet får barnen ledtråden R av lärarna.

Inbjudan till myskväll

I det sista rummet för dagen väntar flöjtlärarna Lena Risberg och Sara Martinsson Arnér med varsin uppsättning instrument. Vid tvärflöjtsstationen visar Lena hur man kan lära sig tekniken för att spela tvärflöjt genom att blåsa på en fjäder.

Barnen får prova att blåsa i tvärflöjtsmunstycket också men längre än så hinner de inte idag. Istället uppmanar Lena dem att komma på fredagsmys på Kulturskolan senare under veckan för att prova spela på en hel tvärflöjt. Hon berättar att kortet de fått runt halsen även innehåller information om fredagsmyset dit alla barn är välkomna för att prova precis hur många instrument och sång och dans och film de vill tillsammans med föräldrar, syskon och vänner.

Kulturskolan 6 Foto: Victoria Eriksson

Men det är inte slut riktigt än. Sara vinkar över barnen till sig och visar hur man får ljud i en blockflöjt. Här är det inga fjädrar som gäller utan nu ska barnen hålla upp handen framför sig och blåsa på den som om den vore en kopp varm choklad. När de har lärt sig tekniken får de prova på varsin blockflöjt och efter det har de gjort sig väl förtjänta av den sista ledtråden, bokstaven L.

Dags att lösa gåtan

På vägen tillbaka mot Hillmansalen där föreställningen började möter barnen andra elevgrupper i korridoren och börjar genast jämföra vilka instrument de fått testa. Några har hunnit med klarinett och saxofon, andra har testat trombon och tuba. Orden bubblar ur dem och ett av barnen ropar glatt -Det här är den bästa skoldagen i mitt liv!

Innan de når fram hinner de också med att fundera över vad de ska göra med alla bokstäverna de fått.
– Vi ska nog lista ut ett ord, tror någon. LKRT, vad kan det bli?

Kulturskolan 7 Foto: Victoria Eriksson

Tillbaka inne i Hillmansalen får barnen hjälp av Unis och Versum, som inte heller kan förstå vad det är för ord som ska bildas. Men plötsligt dyker ett par jättestora krumelurer upp mitt i det grå lärargänget som samlats i bakgrunden. Det är två exemplar av bokstaven U som lärarna fått tag i. Nu går det lättare att försöka skapa ett ord och tillsammans hjälps barnen och superhjältarna åt att kasta om bokstäverna på en stor skärm så att de till slut bildar ett ord som alla förstår.
- KULTUR!

När barnen ropar ut ordet kastar lärarna med ens av sig de grå höljena och dansar omkring i sina färgglada kläder – äntligen kan de förstå varandra igen. Unis och Versum passar på att förklara att om vi delar med oss av vår kultur till andra så har vi mycket lättare att förstå varandra och att allas kultur är lika viktig.

Alla får vara med

Orkestern stämmer upp i en glad melodi och lärarna lockar med sig barnen i den glada dansen de lärde sig tidigare under föreställningen. Snart studsar alla omkring mer eller mindre i takt och sjunger och dansar tillsammans så det dånar i salen.

När musiken tystnar och det är dags att ta farväl är det många som inte kan låta bli att krama om någon av lärarna som de känner igen från musikundervisningen eller ta en extra titt på Unis och Versums roliga kostymer innan de ringlar ut till ytterkläder och skor igen för att lämna Kulturskolan för den här gången.

Victoria Eriksson
Kulturskolan

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2017-04-06 10.36