Språk-, läs- och skrivutvecklare

Mitt uppdrag som språk- läs- och skrivutvecklare startade i våras, närmare bestämt i maj, när jag fick möjligheten att påbörja NSC:s utbildning, en utbildning som kommer att pågå under två år med fysiska träffar i Stockholm och uppgifter däremellan. 

Innehållet på dessa träffar är bland annat:

• Det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Att leda samtal
• Modeller för skolutveckling

Något som var tydligt på senaste träffen i mitten av september är att uppdragen varierar mycket från kommun till kommun – något som vi drygt 70 deltagare från Ystad i söder till Pajala i norr fick diskutera utifrån verktyg som SWOT- Strengths (Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats (Hot). I våra uppdragsbeskrivningar kan det handla om att:

• Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet
• Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
• Identifiera, prioritera och organisera utvecklingsinsatser
• Utmana och fördjupa lärarnas kunskaper och lyfta forskning och relevant litteratur inom området

Utbildningen är ett samarbete mellan NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, och Läslyftet och det är just i rollen som samordnare för Läslyftet i Mölndals stad, som min spännande resa som LSS-utvecklare börjat.

Kollegialt lärande

Nu, höstterminen 2018, är vi inne i tredje omgången vad gäller Läslyftet i Mölndal och det här läsåret är det åtta enheter som deltar, 23 handledare som går vår egen processledarutbildning och 180 deltagare på enheterna som arbetar med modulerna på hel- eller halvfart. I en tidigare artikel på Pedagog Mölndal kan ni läsa om Läslyftsarbetet i kommunen.

Vilket fantastiskt kollegialt lärande som pågår ute i verksamheten! Spännande är att även förskolan deltar i Läslyftet från och med det här läsåret. Just detta med ett 1-16-årsperspektiv är något som tilltalar mig och som jag verkligen tror på. Fler nyheter vad gäller Läslyftet är att nya moduler är på gång som Tidig läsundervisning, Tidig skrivundervisning och Nyanländas språkutveckling och att lyftet i skolan/förskolan är förlängt till 2020 med statsbidrag.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr-11, kapitel 1)

Skolans uppdrag enligt läroplanen går hand i hand med de prioriterade områdena delaktighet och inflytande samt inkludering inom Mölndals skolförvaltning. Målsättningen ska vara att skapa optimala möjligheter för alla elever att lära och utvecklas på ett likvärdigt sätt. Viktigt i sammanhanget här är att arbetet, som påbörjats ute på enheter som deltagit i Läslyftet, fortsätter på ett utvecklande sätt och det är en utmaning med tanke på all kompetensutveckling som pågår. Min förhoppning är att det ska göra det på bästa sätt, men att pedagogerna behöver stöttning och tid för det språkutvecklande arbetet. Kanske det kan vara ett nytt uppdrag med tiden för mig!

Timperleys modell

Till hjälp för att synliggöra olika sammanhang är grafiska modeller viktiga och med tanke på hur det språkutvecklande arbetssättet skulle kunna bedrivas, kan Helen Timperleys modell (Det professionella lärandets inneboende kraft) vara en modell. Utifrån den kan lärare arbeta och se vad de kan göra för att främja lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar eleverna. Cykeln är undersökande och kunskapsbyggande.(Forskning för klassrummet, 2015)

Handledning för kollegialt lärande

Att ta del av forskning ingår i uppdraget och på senaste utbildningstillfället till Språk-, läs- och skrivutvecklare föreläste bland annat Ann Pihlgren (fil. dr. i pedagogik, forskare, skolutvecklare, ledarhandledare vid Stockholms universitet) om metakognitiva frågor och Annika Cederberg-Scheike (universitetsadjunkt på lärarutbildningen vid Malmö högskola) om handledning för kollegialt lärande. Hennes bok Handledning för kollegialt lärande (Studentlitteratur, 2016) kan jag rekommendera för er som arbetar med det kollegiala lärandet ute på enheterna. Den fokuserar på grupphandledningsprocesser och presenterar väl beprövade metoder och strukturer för samtal och tar även upp förhållningssätt inom handledning, gruppdynamik, dokumentation och etiska dimensioner.

Det här var en liten inblick i vad uppdraget som Språk-, läs och skrivutvecklare innebär. I rollen ingår även att vara Mölndals representant i Västra Götalands språknätverk, ett nätverk som träffas ett par gånger per termin och delar erfarenheter, med andra ord ”nätverkar”. Ansvarig för nätverket är Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Göteborgs universitet.

Just det här med att vara en del i ett sammanhang och att samarbeta mot gemensamma mål, tror jag är en förutsättning för att förbättra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning!

Skribent: Katarina Krokström förstelärare,

Språk-, läs- och skrivutvecklare