Läslyftet

Som vi alla vet, är läsförståelse och skrivförmåga avgörande för elevers utveckling och lärande i skolan. Även för elevernas framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv är dessa förmågor av stor betydelse.

En ny termin har precis börjat ute på enheterna i Mölndal och det är mycket spännande på gång! En gemensam nämnare för fjorton av våra skolor i kommunen är Läslyftet, som är Skolverkets nationella satsning i form av en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare inom alla ämnen. Elevernas språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar och genom att ge eleverna bra förutsättningar att utveckla läsförståelsen får de en större möjlighet att tillägna sig kunskap oavsett ålder. De senaste årens nedslående läsförståelseresultat i internationella undersökningar som exempelvis PISA och PIRLS, kommer förhoppningsvis att vända när vi kan se effekterna av Läslyftet runt om i Sverige.

Målsättningen för Mölndals stad är att alla enheter under treårsperioden 2015-2018 ska ha deltagit i Läslyftet, en målsättning som vi är nära att uppnå. Första året deltog elva enheter med 173 deltagare och sexton handledare. Andra året är det fjorton enheter och 255 deltagare som handleds av 32 handledare och intresset är stort även inför omgång tre, då sju enheter har anmält sitt intresse med 163 deltagare och tjugo handledare. En omfattande kompetensutvecklingsinsats och många av våra elever får ta del av aktiviteterna som planeras utifrån aktuell forskning.

Hur ser då upplägget ut för Läslyftets fortbildningsmodell? Allt material finns tillgängligt på en webbportal: Läs-och skrivportalen.

Moduler

Nya, spännande moduler har tillkommit sedan starten och sammanlagt finns det i dagsläget 29 moduler att välja mellan. Senast i december introducerades två mycket aktuella moduler, nämligen: Från vardagsspråk till ämnesspråk och Grundläggande litteracitet för nyanlända elever.

Andra moduler är bland annat: Samtal om text, Läsa och skriva i alla ämnen, Främja elevers lärande i SO eller NO. Med tanke på det varierande innehållet, som täcker alla ämnen i skolan, väljer många enheter att delta med samtliga lärare för att få en bredare samsyn och en gemensam erfarenhet av kollegialt lärande.

Kollegialt lärande

I fokus för fortbildningen står kollegialt lärande, där vi lärare lär av, med och om varandra. Enligt forskning har kompetensutveckling genom kollegialt lärande, som utförs systematiskt och över tid, stor chans att bli bestående. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen utvecklas och på sikt förhoppningsvis vända de sjunkande resultaten i PISA. Läslyftets fortbildningsmodell innebär att lärare med stöd av en handledare har uppgifter att lösa, diskutera och reflektera över. Detta med att reflektera och diskutera sin undervisning är ju inget nytt, tänker säkert många! Men i det kollegiala lärandet arbetar man genomtänkt med strukturerat lärande och stor vikt läggs vid hur man arbetar sig fram till lösningen av en uppgift, hur man formulerar ett problem och hur man kritiskt granskar andras och sitt eget arbete. I lösningen ingår aktioner, saker att pröva i den egna praktiken. Det stannar inte längre vid samtal.

Processledarutbildning och handledning

I Mölndal har vi i flera omgångar utbildat processledare, som ska bli särskilt kompetenta att just leda kollegialt lärande. Vi bygger i Läslyftet även in delar av den processledarutbildningen för att ytterligare förstärka kompetensen runt att leda sina kollegor. Vi har under flera år samverkat med Göteborgs universitet i ett projekt, där vi tillsammans med dem lärde oss mycket om hur kompetensutveckling för processledare kan se ut och också om vikten av handledning av processledarrollen om man ska lyckas med kollegialt lärande fullt ut. Vi har därför också lagt till en ”supervisionnivå” med handledning av läslyftshandledarna/processledarna. De ingår i lärgrupper centralt en gång i månaden med obligatoriska träffar, där de får chansen att ta med sig eventuella dilemman som kan uppstå i respektive lärgrupp på enheten. Vi som handleder och utbildar har alla lång samlad erfarenhet av kollegialt lärande, handledning och coaching.

Katarina berättar

Första omgången 2015-16 handledde jag nio pedagoger åk 1-9 med olika ämneskompetens på Katrinebergsskolan. Utifrån en nulägesbeskrivning och analys bestämdes i samråd med rektor att vi skulle arbeta med modulen Samtal om text och med tanke på ämneskompetensens bredd varierade samtalens innehåll på ett intressant sätt. Vid uppstarten i augusti ställde jag följande fråga: Vilka förväntningar har du på Läslyftet? Svaren blev bland annat:

• Få nya infallsvinklar hur jag kan ”lyfta” elevernas läsförståelse, ordkunskap, läsflyt och skrivande
• Finna nya, intressanta och användbara metoder att använda i min undervisning
• Utbyte med kollegor
• Att bli bättre på att inspirerar barn till läsning
• Att få våra elever intresserade av att uppleva läsning, inte bra se det som en uppgift som ska göras

Det här året, 2016-17, är jag med och handleder modersmålslärarna i Mölndals stad tillsammans med tre kollegor på Modersmålsenheten Spännande med upplägget här är att samtliga modersmålslärare är med och att de får ta del av material via Läs- och Skrivportalen men även också via en Youtube-kanal; en idé som är unik för Mölndal.

Vad säger de som leder kollegor i läslyft?

Rektorer på enheterna är viktiga om man ska lyckas med arbetet. De behöver ha kännedom om modellen för kollegialt lärande som används. De behöver också på bästa sätt organisera lagom stora grupper och avsätta tid för läsyftet om man ska lyckas med satsningen.

Flera vittnar om att nya diskussioner kommit igång på enheterna. Diskussioner där man får syn på varandras praktiker på ett sätt man inte tidigare fått med andra kompetensutvecklingsinsatser. De har nya sätt att föra strukturerade samtal och vågar i högre grad utmana varandra och varandras praktiker. De upplever att pedagogerna utvecklas i sin roll och i sin praktik.

Dela med sig

Även Grundsärskolan deltar i år och arbetar med modulen Tematiska arbetssätt och digitala verktyg. På en av våra ”Handledning på handledningsträffar” före jul presenterade de hur de arbetar med att filma sina aktiviteter med eleverna för att sedan kunna reflektera/diskutera gemensamt på sina träffar. Behovet hade vuxit fram för att de är verksamma på olika enheter och därför inte med lätthet kunde besöka varandras praktiker. Vi tror att de har hittat en modell som kan vara ett bra komplement till lärande besök.

Ett annat exempel på hur vi delar med oss våra erfarenheter för stimulera utveckling är redovisningsseminariet som avslutar varje Handledning på handledarutbildning. I våras redovisade de sexton handledarna som varit med i första omgången sina erfarenheter och tankar genom presentationer och ”bikupor” för de handledarna som skulle in i omgång två. På så vis skapades bästa möjliga förutsättningar för en god läslyftsstart för kommande deltagare.

Avslutningsvis

Vi, Camilla och Katarina är rörande överens om att det är oerhört stimulerande att centralt vara en del av, utbilda och handleda i Läslyftet. Det här tror vi är en satsning som kommer att göra skillnad.

Tanken med "Mölndal delar" är ett led i det kollegiala lärandet och en modell som vi tror på och är stolta över. Skolverkets satsning Läslyftet har helt klart hjälpt oss på vägen.

Skribenter:

Camilla Rudevärn skolutvecklare, utbildare och handledare av processledare

Katarina Krokström förstelärare, samordnare Läslyft, handledare av processledare