Studiero och goda relationer med PALS

Ansvar, hänsyn och omtanke är ledorden för Brattåsskolan och Östergårdsskolan i arbetet med skolmodellen PALS. Relationsskapande, studiero, och psykisk hälsa står i fokus med utgångspunkt i det som är positivt.

Brattåsskolan med årskurs F-1 och Östergårdsskolan med årskurs 2-5 bildar en enhet med ungefär 500 elever som nu involveras i arbetet med PALS. Det är en förebyggande skolmodell för möta utmaningar i skolvardagen. Hela grunden i arbetet bygger på relationsskapande och att skapa studiero och goda studieresultat med utgångspunkt i det som är positiv. Det är också en grund för psykisk hälsa där elever får må bra i sin studiemiljö.

Pedagoger sitter i röd soffa på Brattåsskolan i Kållered

Mahroo Khousravi undervisar i årskurs 4-5 och Tina Rosenqvist arbetar i årskurs 3 samt som förstelärare. De brinner båda för arbetet med PALS och har sett hur det gör stora skillnader i vardagen för eleverna på skolan.
-Jag har arbetat här i två år och redan från start och jag kände direkt som ny att det här var ett väldigt bra arbetssätt berättar Mahroo. Detta är så viktigt för det påverkar elevers psykiska hälsa som i sin tur påverkar skolresultatet.

Elever som känner sig uppskattade av lärare och andra elever kommer lättare att uppleva trygghet och delta aktivt i skolarbetet.

Tina har arbetat i nio år på Brattåsskolan och har varit med i uppstarten av arbetet med PALS. Hon berättar att de arbetar utifrån elevernas hela skoldag både i klassrum och på fritidshem.
-Hela grunden i modellen bygger på relationsskapande och ett förebyggande arbete för att möta utmaningar i skolvardagen, som exempelvis studiero. Men utgångspunkten är alltid det positiva och att bygga vidare utifrån det.

Evidensbaserad skolmodell

PALS är en evidensbaserad modell som närmast kommer från Norge där 300 skolor arbetar utifrån modellen. Ursprungligen kommer arbetssättet från USA där över 50 000 skolor är involverade. Förkortningen härstammar från norskan och bygger på arbetssättets grunder:

P Positiv
A Atferd = Beteende
L Läringsmiljö = Inlärningsmiljön
S Samhandling = Samarbete mellan personal och elever

Det finns sju kärnkomponenter i PALS som ligger till grund för utvecklingsarbetet på Brattåsskolan och Östergårdsskolan:

  • Goda relationer främjar en god studiemiljö.
  • Skolövergripande förväntningar, positivt beteende.
  • Lära ut förväntningar och sociala färdigheter. Att få höra vad som är önskvärt istället för vad som inte är önskvärt.
  • Att eleverna förstår vad olika delar (regler) betyder.
  • Uppmuntra, stötta och återkoppla positiva beteenden.
  • Bemöta och hantera utmanande beteenden.
  • Goda relationer mellan elever och personal.

Tina berättar att det här är ett långsiktigt arbetet som sträcker sig över många år.
-Vi har bara hunnit med de två första komponenterna men arbetet fortsätter med nya mål och utmaningar.

Hjälpsam metod för relationsskapande

Allra först i samband med den första komponenten gjorde de båda skolorna en relationskartläggning för att få syn på sig själva och relationerna till alla elever berättar Tina.
- Detta gjorde vi initialt men sedan återkommit till det igen vilket har varit väldigt bra.

Vi använde oss av ett verktyg som ser ut som en darttavla med tre olika färgfält där vi placerade in vår relationer till olika elever. Det blev ett sätt för oss att få syn på oss själva för att sedan mötas i arbetslaget runt det vi sett.

Som ett tredje steg gjordes en handlingsplan för att kunna bygga bra relationer med alla elever vilket ledde till givande och gynnsamma reflektioner i arbetslagen.
-Arbetslaget var viktigt här för att stötta varandra i det här arbetet säger Mahroo. Vi har blivit väldigt observanta och uppmärksamma på hur vi bygger goda relationer med eleverna - relationer där alla elever hörs och görs delaktiga.

Bild på relationscirkeln, ett verktyg i PALS

Gemensam uppstart

Arbetet med PALS startades upp på en studiedag där alla lärare engagerades i att att identifiera olika utvecklingsområden berättar Tina.
-Vi började med en risk-och friskkartläggning för att få fatt i vad vi behövde arbeta med på våra skolor. Detta sammanställdes sedan för att hitta mönster för att kunna ringa in det skolan verkligen behövde arbeta med för elevernas skull. Utifrån det kunde vi ringa in långsiktiga och kortsiktiga mål.

Kortsiktigt mål:
Vi behövde utveckla skolans organisation och förhållningssätt runt raster.

Långsiktigt mål:
Samsyn kring övergångar i vardagen: mellan lektioner, olika lokaler, olika pedagoger.

Synliga regler ger tydlighet för alla

Det kortsiktiga målet har utmynnat i en mer medveten rastverksamhet med olika aktiviteter för hela skolans elever som bidrar till att skapa goda relationer över klasser och årskursgränser.

Det långsiktiga målet blev upptakten till ett fördjupat arbete runt regler i olika delar av skolans miljöer som korridorer, omklädningsrum och utemiljö. Regler kan låta lite hårt och fyrkantigt men i det här arbetet har det en annan innebörd förklarar Mahroo och Tina.
-Det handlar om förväntningar som gynnar en god miljö vilket bygger på positivt formulerade regler som är baserade på värderingar och behov.

Samsynen har varit central i det här arbetet där varje arbetslag diskuterade sig fram till en samsyn kring regler och alla elever involverades i arbetet. En del i skapandet av samsyn hos alla, både elever och lärare, var att ta fram gemensamma ledord.

Ansvar
Hänsyn
Omtanke

Teckningar på väggen som eleverna har ritat

På olika platser runt om i skolan finns matriser som bygger på ledorden. Matriserna innehåller max 3-5 regler som är konkreta, hanterbara, lätta att förstå och alltid positivt formulerade. För att matriserna ska bli levande i vardagen tränas varje område in tillsammans med eleverna förklarar Mahroo och Tina
-Vi modellar på olika sätt, exempelvis genom att spela upp en sketch. Här kan vi även med lite humor visa hur det kan bli om vi gör det som inte är önskvärt.

Arbetet handlar både om att träna in regler som är nya men också ett kontinuerligt arbete för att hålla de olika delarna levande.
-Vad innebär det egentligen att visa hänsyn, hur kan vi konkret visa det?

Reglerna har gjort skillnad för att allt nu är så tydligt. Samsynen från lärarna hjälper också till här när elever får likvärdiga svar och likvärdigt stöd från alla lärare.

Matris som sitter uppsatt i korridor

Hur började allt det här?

Arbetet med PALS initierades utifrån att de båda skolorna, bland annat genom GR-enkäten och skolans egen trivselenkät, sett att de behövde arbeta mer med studiero. De gick in i ett pilotprojekt tillsammans med en annan skola i staden och nu har ytterligare två skolor hakat på.

Tina är PALS-instruktör tillsammans med skolans kurator och de ingår i en styrgrupp med verksamhetschef, verksamhetsutvecklare, rektorer och en PALS-instruktör från varje skola i projektet.
-Styrgruppen är till för att följa upp, skapa likvärdighet, systematisera arbetet och sikta framåt. Tanken är att kontinuerligt utvärdera för att på sikt kunna koppla på fler skolor.

Utbildning för PALS-instruktörer

Strukturen bygger på att det utbildas 1-2 PALS-instruktörer på varje pilotskola i Mölndals stad. Utbildningen. VGR:s utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa anordnar utbildningen som sträcker sig över två år med fyra träffar, åtta handledningstillfällen och däremellan självstudier och aktioner kring bland annat handledning

Varje PALS-instruktör leder ett team på sin skola berättar Tina som snart är färdig med sin utbildning. Teamet består av lärare från varje arbetslag, fritidspedagoger, skolkurator, specialpedagoger, rektor och biträdande rektor. De möts varje månad kring olika fördjupningsområden och lärarna i teamet tar sedan med diskussionerna vidare till sina respektive arbetslag.

-Viktigt i detta är att arbetet sträcker sig över alla våra stadier och fritidshem. Det handlar mycket om att bygga upp en samsyn och vi har redan sett goda effekter av det.

Likvärdighet och samsyn

Mahroo tycker att kollegorna har varit ovärderliga i det här arbetet eftersom det inte alltid är helt lätt att få syn på sig själv.

-För mig har det varit hjälpsamt att skriva ned en händelse för att sedan kunna reflektera och analysera med kollegor för att kunna identifiera vad det är som utmanar mig och hur jag sedan kan arbeta med det. Det här rör sig mycket om lärarens ledarskap i klassrummet att utgå ifrån det positiva och modella det vi önskar och sluta fokusera på det vi inte önskar.

Det har även varit betydelsefullt att skolan involverar vårdnadshavare menar Tina och Mahroo.
-Initialt har vi berättat på brukarråd och i andra forum. Men ju mer eleverna blir engagerade i det här arbetet så involveras även vårdnadshavare den vägen.

Det är oerhört betydelsefullt hur vi uttrycker oss och visar vårdnadshavare att vi bryr oss så att vi kan samarbeta mot gemensamma mål för elevens bästa.

Tina och Mahroo ser många fördelar med det här arbetssättet, framförallt utifrån ett likvärdighetsperspektiv där alla lärare har en samsyn.
-Det är så viktigt vilket klimat vi har mellan personal och mellan personal och ledning så att vi ger varandra stöd. Det gör att vi i arbetslaget kan mötas runt hur vi ska ta nästa steg. Vi är fortfarande bara i början på det här långsiktiga arbetet men vi tar det steg för steg.

Text: Marie Eriksson
Bild: Anders Eriksson


Vill du veta mer så kontakta:
mahroo.khousravi@molndal.se
christina.rosenqvist@molndal.se





Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kommentarer

      Du måste vara inloggad för att få kommentera

      Stängd för fler kommentarer

      300

      Dela på:

      Senast uppdaterad

      Missa inget, prenumerera på våra artiklar

      Hantera prenumeration

      Äldre artiklar