TAKK - alla barns rätt till kommunikation
Tecken och bildstöd är en viktig inkörsport till kommunikation och delaktighet. Under en treårsperiod har samtliga pedagoger i Mölndals förskoleverksamheter medverkat i ett projekt kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Skolförvaltningen i Mölndals stad har mellan åren 2016 -2019 genomfört ett projekt där alla pedagoger i stadens förskolor och Pedagogiska Omsorg fått utbildning i TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Projektet bygger på alla barns rätt till kommunikation och att skapa inflytande för de barn som ännu inte förvärvat talat språk.
Målet är att alla ska kunna kommunicera – vad de vill, när de vill och till vem de vill. Genom att TAKK används på alla förskolor i staden ökar förutsättningarna för att skapa en likvärdig förskola.
Tidig tillgång till språk
Else Åhmark och Sara Petterson arbetar i Mölndals specialpedagogiska team, förskola. De har tillsammans arbetat i projektet under tre år. Kursen består av en uppstart med föreläsning plus ytterligare åtta kurstillfällen samt verksamhetsbesök med stöd i utformning av lärmiljön. En miljö som ska vara hjälpsam i arbetet med att fånga upp barnens uttryck och ge dem en tidigare tillgång till språk och kommunikation. Kursen ger också vetenskaplig förankring till arbetet med TAKK .
I förskolans läroplan tydliggörs att förskolan ska uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt i en stimulerande miljö. TAKK blir en del i arbetet med att barnen ska ges förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang. När man genom tecknen kopplar på fler sinnen så ges barnen en tidigare tillgång till kommunikation och därmed möjlighet till inflytande.
Else leder en workshop tillsammans med pedagoger i Mölndal.
Varför är det så bra med tecken?
De grovmotoriska rörelserna som att peka, gestikulera och att göra ljud ligger närmare små barns första kommunikation, innan de har förmågan att forma språket finmotoriskt med munnen berättar Else. Därför blir tecknen en så viktig inkörsport till språk och det ger barnen ett språkligt redskap för att kunna samspela menar hon. För många barn är tecken en väg in till kommunikation och delaktighet. För andra blir det ett stöd, ett tydliggörande och en förstärkning till det talade språket. Det är en trygghet att kunna bli förstådd och det stärker självförtroendet att kunna kommunicera.
Tecknen görs lättillgängliga i vardagen genom att de samlas i knippor med olika teman som fästs i nyckelband.
Tecken och bildstöd tillgängligt
I Mölndals TAKK-material ingår också ett bildstödsmaterial för tydliggörande pedagogik som många barn är hjälpta av. Bildstöd är ett sätt att synliggöra tillvaron för barnen med hjälp av konkreta bilder på vardagliga företeelser. En rik tillgång till bildstöd kan jämföras med hur vi nyanserar språket med olika talade ord.
Else betonar att det inte handlar om att tapetsera väggarna med bilder utan att välja ut bilder som kan ge aktuellt stöd åt barnen i olika situationer så att det blir rätt bild eller tecken på rätt ställe. När dagsupplägget tydliggörs med bilder rekommenderar Else att man sätter upp några hållpunkter som grund men att några bildrutor kan lämnas tomma. På det sättet kan vi väcka barnens nyfikenhet och skapa delaktighet.
Materialet
Det konkreta bildstödsmaterialet liksom teckenbilder har alla Mölndals pedagoger tillgång till via stadens intranät. Materialet kan användas vid övergångar eller i olika situationer både ute och inne för att förtydliga men också till att skapa knippor, memory eller teckenkartor till förskolans miljöer.
Else berättar att det konkreta materialet är en viktig del i arbetet med TAKK. En framtidsdröm är att kontinuerligt kunna erbjuda workshops där pedagoger kan mötas utbyta erfarenheter och tillsammans skapa material för språkstödjande arbete.
På Sinkadusen, förskolans kreativa resurscenter, kan material lånas på Språkoteket. Specialpedagog Sara Pettersson demonstrerar här en teckendocka för rektor Camilla Axén Nolmark.
Hur projektet gjort skillnad
Projektet har fått mycket positiv respons och återkoppling från alla berörda och efter avslutad kurs har alla pedagoger fått svara på en utvärderingsfråga.
Beskriv hur TAKK har gjort skillnad i kommunikationen på er avdelning?
Många av svaren på utvärderingsfrågan handlar om hur TAKK gjort skillnad för barns kommunikativa rättigheter:
- Tydligare kommunikation.
- Komplement till det verbala språket.
- Trygghet för barn som inte har sitt verbala språk.
- Underlättar uppmärksamhet och koncentration.
- Fördelar kommunikationen till det visuella, även kommunikation på avstånd.
- Lugnare tempo i kommunikationen.
- En brygga för barn med annat modersmål där tecknen blir det gemensamma.
Effekter som Else och Sara har sett i arbetet med den kommunikativa lärmiljön är att tecken blir tillgängligt för barn när alla vuxna använder TAKK i vardagen. Barnet får ett verktyg för att kunna kommunicera vilket ökar förutsättningarna för delaktighet i och inflytande.
Hur ser framtiden ut?
Nu fortsätter arbetet med att implementera och hålla TAKK vid liv. Else samordnar tillsammans med förskolans rektorer uppsamlingskurser områdesvis för alla nyanställda pedagoger. Om någon verksamhet kör fast kan de också få hjälp att komma igång. En del pedagoger tycker att det är lite svårt i början men många uttrycker att det handlar om att våga kasta sig ut i det okända och prova och lära tillsammans med barnen.
Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare
Vill du veta mer finns här ytterligare en artikel.
Det går också bra att kontakta specialpedagogiska teamet genom:
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Missa inget, prenumerera på våra artiklar
Taggar
Äldre artiklar
- Slussen och kulturskolan ritar om gränserna
- Rörelsesatsning i Lindome
- Bildläraren och AI
- Kultur i skolan – lotteri eller garanti?
- Fadderskap som inspirerar
- Bok om didaktiska dilemman i förskolan
- Elever gör musikal om olikheter
- Lärlabbet ett nav för digital utveckling
- Mentorer för barnskötare ger språkstöd
- Rytmik och äventyr på slott och förskola
- Lekcertifiering möter litteraturprofil
- Ett rum för alla sinnen
- Stöd för hörselanpassade lärmiljöer
- 10 år med barns röster i staden
- Förskolans språkarbete på bokmässan
- Fokus matematik 1-16
- Modellen PALS för trygghet och trivsel
- Satsning för livslång rörelseglädje
- Litteraturprofil i Mölndals förskolor
- Räkna med flyt
- Musikvideoprojekt på fritids
- Musik för språkets skull
- Upplevelser som skapar sammanhang
- Omställning med uppskattade effekter
- Matematik och naturvetenskap med språk i fokus
- Delat ledarskap för Mölndals grundskolor
- Samverkan för barnens bästa
- Transspråkande i förskolan
- Stationsarbete i förskoleklass
-
Motivation till matematik på Fässbergsskolan
- Hela världen i förskolan
- Performancekonst på Kulturskolan
-
Analog och digital programmering
- Lekcertifiering i förskolan
-
Rörelsesatsning för trygghet i skolan
- Green screen som projekt
- Gärdesängens nya förskola - hållbarhet och framtidstro
- Studiero och goda relationer med PALS
- Kooperativt lärande engagerar
- Barnens lyktor trotsar stormen
- En digital upplevelsepromenad
- Före Bornholm som språklig mötesplats
- Guldig förskola om barnen får bestämma
- Åttorna sprider skräck i Mölndal
- Barnskötaruppdraget stärks genom mentorsstöd
- Strategidag med rektorer för stärkt samarbete
- Fokusområden förtydligar förskolans uppdrag
- Hbtqi i förskolan
- Gemensamt fokus driver utveckling
- Alla kan spela, och dela, musik!
- Språkliga lärmiljöer i förskolan
- Drake, Justin Bieber & Mölndals nior
- TAKK - alla barns rätt till kommunikation
- Konst som känns i kroppen
- Processfokus i Lindome
- Ögonrörelser avslöjar läsförmågan i Lindome
- Våga förändra och veta varför
- Graffitti på schemat
- Fiolen ska stärka språket i förskolan
- Öppna förskolan - en mötesplats
- Ungas perspektiv i framtidens forskning
- Undervisning i sagans värld
- Ett riktigt viktigt varv
- Stor förskola med stora möjligheter
- Mentorsstöd för barnskötare
- I Mölndal processleder vi varandra
- Puls på Sinntorpsskolan
- Lyckat chefssamarbete med nya planer
- Digitalt möter analogt med Osmo
- Programmering – ett av många språk i förskolan
-
I varje rum ryms möjligheter
- Digitala tips delas digitalt
-
Äventyrspedagogik som engagerar
- G Suite gör skillnad
- Lära med lera
- En ny förskola växer fram
-
Samtal som gör skillnad
-
Praktiknära samverkansforskning
- Hållbart språkarbete växer
- Att leda i en digital omvärld
- Barn kan!
- MakerMölndal - nya lärmiljöer och ny teknik
-
Att befästa begreppet undervisning
- Vi har ett rum och vad gör vi då?
- Bilder av samtal i Zambia
-
Förskoleklassnätverket möts runt digitalisering
- Processer och mötesplatser i förskolan
- Delaktighet för unga i Mölndal och Georgien
- Fokus Digitalisering
- Barns och ungas plats i den växande staden
- Dörrar öppnas i Mölndals förskoleklasser
- Barns röster lyfts i ny musikförskola
- Res ut och inspireras, kom hem och inspirera
- Språk-, läs- och skrivutvecklare
- Flexibel lärmiljö i klassrummet
- Leda digitalisering
- Internationellt demokratiprojekt
- Den digitala resan
- Modig dramapoesi från Zambia i Mölndal
- Ett torg växer fram
- Vem är Fredrik Hellsten?
-
Maker Mölndal
- Förskolans lärmiljöer i fokus
- Odlingsglädje i Kållered
- Mentorsgrupp som stöd för förskollärare
- Skolelever lär sig om kultur
- Scensäkra elever
- Rum som skapas och omskapas
- Resande i handdockor
- Från modersmål till flerspråkighet
-
Läslyftet
- TAKK i förskolan
-
Kvarnbyskolan satsar på Sociala medier
- Genus och normer i förskolan
-
Mölndal delar
- Solsken i Skolsverige
- Sinkadusen
- Sinnesträdgård
Kommentarer