Före Bornholm som språklig mötesplats

Arbetsglädje och språklig medvetenhet utgör grundbulten i materialet Före Bornholmsmodellen. Nu tar fyra förskolor ett gemensamt grepp om det språkutvecklande arbetet med fokus på att skapa nyfikenhet och en miljö där språk bearbetas genom olika uttrycksformer.

Christina Gyllander är rektor för förskolorna Gärdesängen och Stallbacken och Zandra Jonasson är rektor för förskolorna Broslätt och Katrineberg. De arbetar båda i områden med en mångfald av olika modersmål representerade och de såg ett behov av att möta upp det på ett bra sätt. De har nu ingått ett fördjupat samarbete för att tillvarata den språkrikedomen och stärka barns språkutveckling.

-Vi ser även en tydlig koppling till skolnämndens mål som bland annat handlar om tidiga insatser, studiero och att grunda för goda skolresultat. Vår närliggande grundskola, Katrinebergskolan, arbetar med Bornholmsmodellen och det väckte tanken att vi skulle kunna haka i det arbetet utifrån ett 1-16-perspektiv.

Beforskat material som utgångspunkt

Idéerna om det språkförebyggande arbetet togs med in i ett möte med specialpedagogiska teamet för Mölndals förskolor. Där hjälpte Else Åhmark och Christina Hallhagen Aydin till att hitta formerna för ett gemensamt utvecklingsarbete. Tillsammans konstaterade de att materialet före Bornholmsmodellen kunde möta det språkstärkande behov rektorerna såg i sina verksamheter.

-Övergripande arbetar vi just nu med med språk och digitalitet i Mölndals förskolor och då rimmar det här också väldigt bra. Vi såg att vi kunde knyta ihop allt till en helhet. Det blir också helt naturligt att kroka i det flerspråkiga arbetet med ord, ramsor och sånger från olika språk.

Hylla med pedagogiskt material Broslätts förskola

Inspirerande uppstart

Arbetet startades upp på en gemensam studiedag då Else Åhmark och Christina Hallhagen Aydin bidrog med en inspirationsföreläsning med både teori och konkreta exempel kring språkutvecklande arbete utifrån materialet ”Före Bornholmsmodellen” bland annat i form av strukturer för högläsning.

Inför uppstarten köptes Bornholmsmaterialet in till de fyra förskolorna och varje avdelning fick också ett kit med konkret material så att de kunde komma igång och testa. Specialpedagogerna hade förberett kiten som bestod av material för en komplett språksamling anpassat till respektive åldersgrupp.

En av delarna i startkitet var en spökramsa med tillhörande spöken som var enkelt tillverkade av vita bomullsvantar. I startmaterialet fanns också sånglekar, en saga med rekvisita och ljudburkar som lockar till att lyssna till olika sorters ljud och hur de låter. De färdiga materialen minskar startsträckan och blir en hjälp för alla att komma igång.

Det Lilla spöket bor på vinden
Det lilla spöket får stå vid grinden
Det lilla spöket åt en råtta
Det lilla spöket satt på sin potta
Det lilla spöket sa bu, bu, bu

Pedagog med en spökvante

Ajla Besic på Broslätts förskola visar spökvanten som används flitigt i språkarbetet.

Tankar från specialpedagogerna

Else och Christina berättar att materialet Före Bornholmsmodellen främst riktar sig till åldrarna 2-5 år men att det finns mycket att fånga upp och omforma för att involvera alla förskolans barn.

Språk är så mycket mer än ord. Det består av många olika uttrycksformer som rytmer, musik, bilder, kroppsrörelser och såklart tecken.

Alla Mölndals pedagoger har genomgått en intern utbildning i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.) Den anordnas av Else i specialpedagogiska teamet som nu också har uppsamlingskurser för att även nyanställda pedagoger ska få ta del av kursen.

-Tecken är en så viktig del när vi pratar. När vi lägger till tecken blir det en glädje över att ha ett till språk där vi använder kroppen. Ett språk som alla kan över det muntliga språkets gränser. Alla förstår oavsett modersmål. Tecknen lockar fram ord hos barnen och lockar till muntligt tal.

takk-kort

Varför är det här så bra?

Det huvudsakliga syftet med arbetet är att skapa språklig medvetenhet - att få barnen att bli nyfikna på språk, intresserade kring språk och att tänka kring språk. Det handlar mycket om att arbeta med språkljuden och så småningom hur bokstäverna låter.

-Pedagogerna är så viktiga verktyg i sig, deras förhållningssätt utgör grunden i det här arbetet menar Else och Christina. Tillsammans med de båda rektorerna har de sett hur viktigt det är med kontinuitet både över veckan och över dagen i språkarbetet, att det vävs in på ett naturligt sätt i de processer som redan pågår på förskolorna.

Språklig medvetenhet

Den språkliga medvetenheten bygger på att få barnen att börja tänka kring språk och ord genom att titta på språket utifrån berättar Else och Christina.

Till exempel att ordet husvagn är uppbyggt av de två orden hus och vagn eller att vi genom att ta bort bokstaven R från gris får ordet ris. Att närma sig detta på ett lekfullt sätt utgör grunden till en fonologisk medvetenhet, vilken tillsammans med bokstavskännedom är generellt viktiga delar för att så småningom kunna bli goda läsare.

Vikten av repetition

Christina och Else förklarar vidare att repetition är en viktig del. Det språkliga lärandet kan ses som en skogsstig som behöver trampas upp flera gånger innan den blir tydlig och självklar. Det kan ta olika lång tid för olika barn men när stigen väl är upptrampad så flödar det fritt i de nervbanorna och barnen lär sig lätt.

-Men om stigen inte är tillräckligt upptrampad växer den lätt igen och därför är repetition så viktigt i all undervisning berättar Christina.

1+1 blir mycket mer än två. När vi varit med om en undervisning eller företeelse en gång så minns vi på ett sätt men när vi repeterar så ökar vi minnesgraden till mer än det dubbla och ger en mycket större inlärningseffekt.

Skogsstig

Pedagogernas perspektiv

Lina Andersen, Ajla Besic och Isabelle Glittsjö är förskollärare på Katrinebergs, Broslätts och Stallbackens förskolor. De är slående överens om att det här arbetssättet ger lust, glädje och att ljuset riktas mot språket på ett väldigt naturligt sätt.

Egentligen är det inte så mycket nytt, men det är mer strukturerat och mer repetition, vilket har varit bra.

-Bornholmsarbetet går hand i hand med TAKK, och boksamtal som vi arbetat med sedan tidigare. De här delarna kopplas naturligt ihop med rimmande och vi har sedan byggt på med skapande aktiviteter som krokar i arbetet.

Förskollärarna berättar att uppstarten vid studiedagen i juni gav inspiration och en gemensam grund. Det var gynnsamt att alla fick ett första konkret material att starta upp med som gjorde att arbetet kunde komma igång på en gång.

-Vi har fått prova oss fram lite med gruppkonstellationer, tider och så vidare för att anpassa det efter barnen. Vi har skruvat på hur vi gör ett samlingsupplägg som passar barnen hur det blir lagom långt och hur vi kan väva in det i allt vi gör på ett naturligt sätt.

Responsen har varit positiv både från barn och vårdnadshavare som berättar att barnen rimmar och ramsar mycket därhemma. För att locka till ännu mer språkande ser de till att fylla dokumentationer och veckobrev med mycket bilder som barn och vårdnadshavare kan mötas runt.

Det konkreta arbetet med barnen

Broslätt- och Katrinebergs förskola är litteratturförskolor medans Stallbacken utgår ifrån fyra M med Musik i spetsen tillsammans med måltidspedagogik, media och mänskliga rättigheter.

Lina och Isabelle beskriver hur arbetet med Före Bornholmsmoddellen krokar i alla dessa delar på ett väldigt naturligt sätt, liksom arbetet med TAKK och flerspråkighet. På litteraturförskolorna är det sagofigurer som kommer med nya språklekar till barnen och på Musikskolan binder sången och musiken samman hela språkarbetet.

Alla de olika delarna ingår i ett ordförrådsbyggande arbete. Även måltidspedagogiken bygger mycket på språk genom att sätta ord på det vi känner, luktar och smakar.

Musik

Både Isabelle och Lina berättar hur Musik är en viktig byggsten i språkarbetet. De har byggt på med delar från Bornholm in i sångerna för att på det sättet arbeta med fonologisk medvetenhet. Till exempel så har de använt Tvärtomvisan som blir till en ordlek där barnen ser att ordens placering i en mening spelar roll.

Tvärtomramsan

Barnen tvärtommar mycket i vardagen och i sina lekar. Det har blivit mycket skratt och glädje som gör att fler vill hänga på och förstå detta lite komplexa sätt att leka med språket.

Musik i olika former är gynnsamt för hela barns utveckling, men framförallt för språket menar Isabelle och Lina. Att sjunga på ett annat språk är mycket lättare än att tala på ett annat språk. De får till ord i en sång som de inte får fram i tal.

”Sånglekar är betydelsefulla språkliga aktiviteter där barnen i sång, rörelse och socialt samspel får känna rytmen i både språket och melodin med hela kroppen.” (Före Bornholmsmodellen s.38 )

Appen Polyglutt

Digitalitet och flerspråkande

De fyra förskolorna arbetar sedan ett par år tillbaka även med Skolverkets läslyft där fokus nu är på modulerna om flerspråkighet. Både rektorer och pedagoger beskriver vinsterna med att allt det här hänger samman och integreras.

Den digitala bokhyllan Polyglutt är en av de digitala resurser som är en rik tillgång i det språkliga arbetet på förskolorna berättar Lina och Isabelle.

-Där vi kan lyssna på sagor på olika språk och det blir även ett sätt att skapa medvetenhet kring språk och ords olika betydelser. Vi ser att barnen är väldigt nyfiken på varandras olika språk.

Att vi pedagoger också lär oss några få ord på varje barns modersmål bygger broar som skapar glädje och ger barnen en känsla av att ”mitt språk är viktigt”

Ett annat digitalt inslag var att barnen har fått skapa sina egna figurer utifrån sagor. De har sedan fotograferat figurerna och lagt in dem i appen Animate anything för att sedan spela in tal till figurerna och dramatisera.

Programmet Animate anything

Hur gör arbetet skillnad för barnen?

Rektorer, pedagoger och specialpedagoger ser många positiva delar i det utvecklingsarbete som påbörjats där Bornholmsmaterialet blir till en språklig mötesplats som också är relationsskapande.

-Det är roligt och lustfyllt för både barn och pedagoger att arbeta med det här. Det ger också en kvalitet att barnen inom varje barngrupp delas in i mindre grupper för att alla barn ska få relevanta utmaningar, även om det kan vara riktigt klurigt att få fatt i barns språkutveckling, vart de befinner sig och vad de behöver.

Språkutveckling handlar om mycket mer än vad ett barn kan uttrycka muntligt och i de mindre grupperna blir det tydligt att många barn förstår även om de ännu inte uttrycker sig.

De beskriver vidare att det finns ett stort engagemang och en trygghet i att det är ett beforskat material som utgör en konkret bas att förhålla sig till och att det också är gynnsamt med grupper där de delar kollegialt för att lära av varandra.

-Det försiggår väldigt mycket språkande i våra förskolor på en mångfald med sätt. Ett språkande som också involverar alla språkliga uttrycksformer som musik, bild, rörelse och dans.

När pedagogerna blir mer medvetna så öppnar det ögonen och vi ser bortom det uppenbara kring barns språkutveckling.”


Text: Marie Eriksson
Foto: Anders Eriksson

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad

    Missa inget, prenumerera på våra artiklar

    Hantera prenumeration

    Artikelarkiv