Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Praktiknära samverkansforskning

Vad kan det ge förskolor och skolor i Mölndal? Verksamhetsutvecklare Christer Ferm intervjuar Magdalena Taube på Göteborgs universitet för att ta reda på mer.

Men först en bakgrund till forskningssatsningen.

Regeringsbeslut

Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för långsiktig samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning.

Försöksverksamheten ska bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna och i skolväsendet. Genom praktiknära forskning kan sådan kunskap genereras som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bland annat kan bidra till att stärka utbildningens vetenskapliga grund. Forskningsfrågor formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde.

Syftet med praktiknära forskning är ytterst att utveckla och förbättra undervisningen i skolväsendet för att öka elevers och förskolans måluppfyllelse. Den praktiknära forskningen ska, precis som all annan forskning, hålla en hög vetenskaplig kvalitet i såväl nationell som internationell jämförelse.

Praktiknära samverkansforskning

Intervju

Christer Ferm samtalar med Magdalena Taube, projektledare på GU:

Varför satsa på en försöksverksamhet gällande Praktiknära samverkansforskning?
Man har sett att det finns goda initiativ till samverkan mellan forskning och skolverksamhet. Det finns ett behov i skolan av ny kunskap som kan genereras ur samverkansforskning, men det saknas långsiktiga strukturer, dels för att bygga ny forskning och låta den växa fram. En intressant fråga är också hur man sprider forskningsresultat till lärare och lärarstudenter.

Samverkan på riktigt – vad behövs för att det skall fungera? 
Samverkansforskningen behöver vara på lika villkor och utgå från verksamhetens behov. Satsningarna behöver vara långsiktiga, praktik/verksamhetsnära och strukturer för detta behöver byggas. Effekten av en del forskning som genomförs idag blir inte verksamhetsutveckling. Forskningsresultat ramlar mellan stolarna och försvinner eller används inte i verksamheten. Det tror jag att vi kan förbättra genom tydligare samverkansforskning med delat ägande mellan forskare och verksamhet.

Vad tror du det beror på att en del forskningsresultat inte tas tillvara i verksamheten?
Vi behöver utgå från behov i verksamheten och hitta ett mer långsiktigt och systematiska sätt att arbeta tillsammans.

Hur ser din vision ut gällande praktiknära samverkansforskning?
Vi behöver ha långsiktigt mål och skapa kompletta miljöer där lärarna själva har en grundförståelse för behovet av forskning och arbetar med ett vetenskapligt förhållningssätt. Möjlighet att få åtkomst till aktuella forskningsresultat bör vara självklar och att man själv kan använda dessa i den dagliga verksamheten.

Måste man ha speciell förmåga för att bli bra på att använda ett vetenskapligt förhållningssätt?
Att ha ett vetenskapligt förhållningssätt bör ingå när man är lärare, med tanke på att utbildningen skall vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen. Jag tror att de flesta kan träna upp förmågan genom att ingå i miljöer i praktiken där vetenskap diskuteras och används.

Skulle vetenskapligt förhållningssätt kunna sprida sig till barn/elevers lärande?
Ja, det är inte bara läraren utan även eleverna som kan träna sig på detta. Utgångsläget i försöksverksamheten är dock att involvera och stärka professionen genom praktiknära forskning.

En del lärare har svårt att ställa om till den nya ledarroll som behövs idag i en föränderlig omvärld. Har du träffat på motstånd mot detta praktiknära sätt att fungera och agera bland forskare?
För många forskare är det ingen nyhet – för vissa kan det vara en utmaning att tänka att man skall arbeta så praktiknära som vi vill att man skall göra i försöksverksamheten.

Vad har du själv för erfarenheter av praktiknära samverkansforskning?
Inom medicinsk forskning– den bakgrund jag kommer ifrån, har man hållit på ett tag och hunnit en bit på väg. Det statliga ALF-avtalet ger läkare möjlighet att kombinera sitt kliniska arbete med forskning och läkarstudenter möjlighet att göra sin praktik i de miljöer där klinisk forskning bedrivs. En stor del av ALF-medlen finansierar forskningsprojekt inom Hälso- och sjukvården där patientnytta efterfrågas. Ett annat gott exempel är den patientnära omvårdnadsforskning som bedrivs av sjuksköterskor. Den praktiknära samverkansforskningen skall vara till nytta för patienterna och verksamheten/samhället.

Vi kan tänka samma här – hur skall denna typ av samverkansforskning komma eleverna till godo? Har du några goda exempel på praktiknära samverkansforskning?
Ja, det finns flera goda exempel här i närheten både hos er i Mölndal och i exempelvis Kungsbacka där ni har gjort intressanta erfarenheter av praktiknära samverkansforskning på olika sätt. En intressant och kritisk fråga är hur man kan stödja att det vetenskapliga förhållningssättet växer fram på bredare front och kommer fler eller alla till godo.

Hur tänker du om kopplingen mellan nationella, regionala och lokala nivåer och insatser?
På nationell nivå har Skolforskningsinstitutet fått ett utökat uppdrag och skall göra genomlysningar och systematiska kunskapsöversikter över aktuell forskning . Där skall man kunna söka aktuell forskning när man behöver. Det verkar också behövas en regional nivå, enligt min nuvarande förståelse, där vi kan lära av och med varandra i en hanterbar geografisk närhet både till andra skolor och till något nära beläget universitet eller högskola. Lokalt är det viktigt att i en kommun ha en kontaktperson att vända sig till. Er idé i Mölndal med en FoU-samordnare är ett lysande exempel. Det är en viktig del i strukturbygget där samverkan kring praktiknära forskning kan mer permanentas, spridas och leva vidare med någon som kan ha en ständig kontakt med alla enheter i en kommun och vara relativt sett nära verksamheten.

Vad det gäller genomförandet på bred front av praktiknära samverkansforskning nämnde någon tidsperspektivet 20 år – kan det ta så lång tid?
Det tog 20 år för omvårdnads/sjuksköterskorna att komma dit de är idag. Men det borde gå lite fortare nu då vi kan ha nytta av och lära av de erfarenheter som de gjort. Nationella satsningen för oss är riktad och ger oss en bra bas. Det är en nationell verksamheten redan från början och nu utprovar vi olika modeller runt om i hela landet. Visionen är att det är en självklarhet inom förskola och skola med praktiknära samverkansforskning inom en 20-års period.

Det var ju val i Sverige nyligen. Kan politiska inriktningar påverka satsningen med försöksverksamheten och det som kommer efter tror du?
Det verkar som det finns en förståelse i olika politiska läger om att skolan behöver mer av praktiknära samverkansforskning, så jag hoppas och tror att denna satsning skall fortsätta och permanentas.

Magdalena Taube, projektledare på Göteborgs universitet, på besök i skolförvaltningens Yttrandefrihetsbås.

Magdalena, varför engagerar du dig i denna försöksverksamhet? 
Det är en av de mest roliga sakerna jag gjort. Det är så viktigt och jag kan från min bakgrund som forskare och lärare se vilken nytta forskning och praktik kan åstadkomma tillsammans. Att få jobba med detta som gynnar barn och elever, vår framtid, är det viktigaste man kan göra.

Tack och ett stort lycka till, Magdalena!

Christer Ferm
Verksamhetsutvecklare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2018-10-11 12.05

    Missa inget, prenumerera på våra artiklar

    Artikelarkiv