Kooperativt lärande engagerar

Är lektionen redan slut? På Valåsskolan har lärare och rektorer hittat nya former för att engagera eleverna i sitt lärande. Kooperativt lärande och ledarskap i klassrummet går hand i hand och har gjort skillnad på riktigt med hjälp av rörelse, variation och ett levande värdegrundsarbete.

På Valåsskolan är kooperativt lärande och ledarskap i klassrummet två viktiga byggstenar. Det är ett pågående utvecklingsarbete sedan ett år tillbaka som två förstelärare driver. Anna Svensson och Anna-Karin Järnstedt är eldsjälarna som har drivit det här utvecklingsarbetet tillsammans med lärarna på Valåsskolan som är en F-3-skola med 140 elever.

Anna berättar att mycket av inspirationen kommer från en tvådagarskurs på temat kooperativt lärande som leddes av Niclas Fohlin och Jennie Wilson. Kursen gav en inblick i hur kooperativt lärande kan användas för att engagera eleverna och få dem delaktiga så att allas röster blir hörda.
-Framför allt handlar det här om att hitta former för att engagera eleverna i sitt lärande utifrån vårt mål på Valåsskolan att: Alla elever ska mötas av en trygg och förutsägbar lärmiljö.

Pedagog håller upp en bild på samarbetsövningen med y-kort

Vad är kooperativt lärande?

Kooperativt lärande bygger på en rad strategier och strukturer som kan appliceras på undervisningen för att skapa engagemang och involvera eleverna för att lära ännu bättre tillsammans. Metoderna bygger på att få fler röster att höras och att eleverna får en vana att dela med sig och att ta emot hjälp av andra berättar Anna.
-Grundtanken är att bygga upp en trygg och tillåtande miljö där eleverna blir varandras lärresurser, vilket går hand i hand med våra mål på skolan. Extra roligt att det här passar lika bra oavsett årskurs, likväl i förskoleklass som i årskurs 3.

Kollegialt lärande utifrån två grundpelare

På Valåsskolan går kooperativt lärande hand i hand med ledarskap i klassrummet. De två delarna har legat till grund för utvecklingsarbetet på skolan under det senaste året berättar Anna.
-Jag gick en tvådagarsutbildning i kooperativt lärande som har gett mycket inspiration in i det här arbetet på skolan. Nu har vi byggt upp ett kollegialt lärande med modulupplägg på skolan.

Upplägget bygger på att lärarna möts runt texter och frågeställningar för att sedan utkristallisera aktioner som varje lärare testar innan det följs upp i grupp igen. -Arbetet med kooperativt lärande är väldigt hands-on och konkret, vilket har gjort det lätt att gå ut och testa i den egna undervisningen. Det har funnits ett stort engagemang av att dela vidare till varandra: ”Det här måste ni prova.”

Tre böcker om kooperativt lärande

Utgångspunkten har varit tre böcker som både gett teoretisk bakgrund och handfasta tips i det konkreta arbetet: Grundbok i kooperativt lärande, Kooperativt lärande i praktiken och Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år.

Hur är jag som ledare i klassrummet?

Arbetet med ledarskap i klassrummet kopplas till det kooperativa lärandet och bygger bland annat på att lärarna observerar varandra och ger feedback för att kunna reflektera tillsammans.
-Det kan kännas lite utmanande i början men det är väldigt givande och utvecklande att ha en kritisk vän som ger feedback. Kanske att vi framöver även vågar använda film för att utveckla det här vidare.

Arbetet har rört sig mycket om att titta på sig själv ”Hur är jag som ledare i klassrummet?” För Anna handlar ledarrollen om att äga situationen genom ett lugnt och tydligt ledarskap. Det handlar om olika delar som jag med hjälp av kollegor kan skruva på för att bli bättre. Hur tar jag emot eleverna när de kommer på morgonen? Hur gör jag när jag ”säger till” eleverna? Små saker som hur jag tittar och hur jag rör mig i klassrummet har också betydelse.

Att titta på någon annans ledarroll gör också att jag öppnar upp ögonen på min egen ledarroll. Att titta på varandra, att lära av varandra och prata tillsammans kan ha stor genomslagskraft.

Kooperativt lärande i praktiken

Vi har nu fått gemensamma begrepp och metoder att förhålla oss till på skolan. Begrepp som lärpar, modellera, dra sticka och berätta mera. De här strukturerna och strategierna finns tydligt beskrivna på hemsidan Kooperativt lärande. Övningarna bygger på att alla elever är indelade i lärpar som utför de kooperativa övningarna tillsammans. Det finns också flera övningar som utövas i grupp. Här följer några av Annas favoriter.

Bild på kort till övningen fråga, fråga, byt

Fråga, fråga, byt
Fråga, fråga byt kan användas i många olika typer av undervisning för att lära nya ord och begrepp. Exempelvis har Anna använt det för att arbeta med geometriska former. Den är enkel att använda och går att använda både i helklass och för parträning.

1. Dela ut ett kort till varje elev.
2. Instruera eleverna att gå omkring i klassrummet med handen uppe.
3. När de möter en annan elev med handen uppe gör de high five. Elev 1 säger sitt ord/begrepp och elev 2 förklarar vad det betyder. Därefter säger elev 2 sitt ord och elev 1 förklarar. Om båda två kunde förklara orden byter de kort och går vidare med handen uppe. Om någon elev inte kunde förklara ordet får den titta på förklaringen så att hen kan komma ihåg den nästa gång. De byter då inte kort utan går vidare med samma kort och handen uppe.
4. Fortsätt så tills läraren bryter.

kort till övningen "hör vi ihop?"

Hör vi ihop?
Den här strukturen har Anna använt för att arbeta med bland annat synonymer som pappa och far. De har även arbetat med valet för att koppla ihop partiledare med partisymbol.

1. Alla elever får ett kort.
2. De visar kortet för den som sitter bredvid och berätta hur de tänkt (för att försäkra sig om vad de har och att uppgiften tolkats rätt.)
3. Eleverna går sedan omkring i klassrummet och beskriver med ord vad de har på sin bild eller ställer frågor till varandra för att lista ut om de hör ihop.
4. När alla grupper har hittat varandra får eleverna fundera kring sitt gemensamma – varför ska just de vara tillsammans? Grupperna får sedan berätta detta för klassen och avsluta genom att exempelvis skriva ner och sammanfatta lärdomar tillsammans.

Kloka pennan
Det här är ett exempel på ett lite djupare samarbete där eleverna turas om att vara den som leder samtalet och den som för anteckningar för att kunna träna på att ge både instruktioner och att lyssna. Varje lärpar har en miniwhiteboard. Den som håller pennan skriver bara det som kompisen säger att hen ska skriva. Här har de exempelvis arbetet med detta kring algoritmer.

Talkort
Det här är en struktur för att lyfta allas röster. Eleverna stöttas i att bidra i diskussionen och även att bjuda in andra när de möts runt ett förutbestämt ämne i grupper om fyra.

1. Läraren delar ut samtalskort och förklarar hur de ska användas.
2. Eleverna får tänka enskilt.
3. Eleverna påbörjar samtalet. Varje gång de säger något lägger de in ett talkort och låter sedan alla bidra med sina tankar och talkort innan de pratar igen. De får dock gärna ge stöd till andra att lägga in sina talkort eller ställa frågor. Den här delen brukar Anna avdramatisera, det kan vara så enkelt som att framföra att: ”jag håller med om det Stina sa.”
4. När alla har lagt sina talkort är det fri diskussion.

Dra sticka
Metoden används särskilt efter att eleverna samtalat om något i sina lärpar men det kan även användas i andra undervisningssituationer för att alla ska komma till tals på ett annat sätt än vid handuppräckning.

1. Alla barns namn står på varsin glasspinne i en burk.
2. När något ska återkopplas till helgruppen drar läraren en sticka för att fördela ordet.
3. Stickan som som dragits flyttas till en tom burk som successivt fylls på.

En mugg med glasspinnar till övningen "dra sticka"

Lära mer av att lära tillsammans

Anna förklarar att det här bara är en liten bråkdel av alla de strukturer som finns att tillgå. Det har därför varit betydelsefullt med det kollegiala lärandet där de tillsammans kunnat mötas runt vad som kan användas på ett gynnsamt sätt i olika sammanhang anpassat till varje elevgrupp.
-Vår ledarroll som lärare är jätteviktig i det här arbetet. Vi modellerar hela tiden och uppmärksammar när det sociala samspelet fungerar bra. Det är också jätteviktigt att vi är lyhörda och ger riktad stöd till de elever som behöver det.

Med det här arbetssättet blir eleverna vana vid att samarbeta och vana vid att de själva måste bidra och hjälpa varandra förklarar Anna.
-uppgiften är inte klar för att gruppen fyllt i ett papper, utan när alla förstår.

Reflektion med eleverna

En av de kooperativa grundprinciperna är 3F – feedback, feedup, feedforward. Det handlar om att skapa tid för reflektion och återkoppling kring det som sker i klassrummet. Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande och pekar ut riktningen framåt. Beroende på syfte och uppgift kan reflektionen ske innan ett samarbete, mitt under ett samarbete och efter ett samarbete.

Innan ett samarbete får eleverna ibland analyserande frågeställningar av Anna för att tänka metakognitivt:

  • Hur ser vi att ett par samarbetat bra
  • Hur hörs det när det är ett bra samarbete i paret?
  • Hur känns det när det är ett bra samarbete?

Utmaningar

Anna berättar att de har lärt sig otroligt mycket under den här resan men att det såklart också funnits utmaningar.
-Det som kan vara svårt är att hitta en balans i vilken ljudnivå som är okej under olika övningar. Till en början behöver gruppen stoppas ibland för att hitta balans och jag som pedagog behöver få in och ge riktat stöd.

Det finns inga perfekta arbetssätt menar Anna, utan det handlar om att hela tiden vända och vrida, pröva och ompröva för att anpassa till just de elever som finns i gruppen. Under det här första prövoåret har de fokuserat mycket på att arbeta med par i klassrummen. Nästa steg är att utveckla det kooperativa lärandet vidare till att arbeta mer i grupper om fyra.

Varför är det så bra med kooperativt lärande?

Arbetet med kooperativt lärande bidrar till ett språkutvecklande och inkluderande klassrum där alla kommer till tals och det allra viktigaste är att fler elever blir engagerade. Det här arbetet gör också att lärarna hela tiden behöver tänka till. Dels kring olika lärandemål men också för synliggöra och arbeta med sociala mål menar Anna.

Jag får vara modig, kasta mig in, våga prova och fundera över vilka strukturer som kan passa till vilken undervisning.

Barnen tycker att det här är väldigt roligt när vi får in rörelse och variation på det här sättet berättar Anna.
-Vi är varandras lärmiljö och kooperativt lärande blir ett tillägg som berikar värdegrundsarbetet samtidigt som kunskapsnivån höjs. Eleverna känner efter ett tag igen de här arbetssätten och blir trygga i det. ”Är lektionen redan slut” är en vanlig kommentar när vi arbetar kooperativt.

Text: Marie Eriksson
Foto: Anders Eriksson

Vill du veta mer om arbetet på Valåsskolan så kontakta:
Biträdande rektor: ann-sofie.mellerot@molndal.se
Förstelärare: anna.svensson@molndal.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kommentarer

      Du måste vara inloggad för att få kommentera

      Stängd för fler kommentarer

      300

      Dela på:

      Senast uppdaterad

      Missa inget, prenumerera på våra artiklar

      Hantera prenumeration

      Äldre artiklar