Modellen PALS för trygghet och trivsel
Respekt, ansvar och trivsel är ledorden för Bosgårdsskolan och Västerbergsskolan i arbetet med PALS. Arbetet bygger på att utgå från det som är positivt för att skapa goda relationer och en studiemiljö där elever mår bra och har studiero.
Bosgårdsskolan är en F-3 skola och Västerbergsskolan är en F-6 skola. Under två år har de utvecklat arbetet med PALS som en förebyggande modell för relationsskapande, studiero och goda studieresultat med utgångspunkt i det som är positivt.
Frida Angervall och Sanne Olsen arbetar båda i årskurs 2, Malin Brednert är lärare i årskurs 1 och Ermin Hadzajlic är lärare i fritidshem. De arbetar alla på Bosgårdsskolan och tre av dem är utbildade PALS-handledare.
Struktur och samarbete
Arbetet med skolmodellen PALS bygger på en struktur där skolan skapar ett PALS-team med handledare som får utbildning i modellen. Handledarna träffas regelbundet för att skapa samstämmighet och hitta vägar framåt i arbetet.
PALS-ledarna har i sin tur sedan en stående tid en gång i månaden då de handleder grupper med alla medarbetare på de båda skolorna.
-För oss är det viktigt att vi gör det här tillsammans i ett arbete över alla stadier och på båda skolorna. Vi får också handledning av skolans kurator Jonas Elgemark. Han är en nyckelperson i det här och det är betydelsefullt att han är aktiv på båda skolorna.
Evidensbaserad modell
PALS är en evidensbaserad modell som kommer från Norge och USA. Förkortningen härstammar från norskan och bygger på arbetssättets grunder:
P Positiv
A Atferd = Beteende
L Läringsmiljö = Inlärningsmiljön
S Samhandling = Samarbete mellan personal och elever
Det finns sju kärnkomponenter i PALS som ligger till grund för utvecklingsarbetet på Bosgårdsskolan och Västerbergsskolan. Det handlar bland annat om att skapa goda relationer, en positiv förväntan och att uppmuntra, stötta och återkoppla positiva beteenden.
Tydliga ledord visar vägen
Ett viktigt startskott för arbetet på Bosgårdsskolan och Västerbergsskolan var framtagandet av de gemensamma ledorden respekt, ansvar och trivsel. Utifrån det har de kunnat arbeta fram ett förhållningssätt som ligger som grund i arbetet med tydliga matriser som ingår i PALS-modellen. Utifrån ledorden har de sedan skapat matriser till olika miljöer på skolan som fungerar som en vägledning för elever och lärare.
Den första matrisen som togs fram var den för matsalen. Här anges tydlig förväntat beteende med ledorden som utgångspunkt. Ermin berättar att Matriserna är så mycket mer än att sätta upp ett dokument på väggen.
-Det är betydelsefullt att vi tolkar betydelsen av matriserna tillsammans med barnen, till exempel vad det innebär att prata med låg ton.
Malin berättar att språket är centralt i hela arbetet med PALS. Till exempel att ha ett trevligt språk handlar inte bara om vad vi säger utan också om hur vi säger och vad vi signalerar med vårt kroppsspråk.
Rollspel engagerar och skapar förståelse
Förutom att matriserna ska tolkas och förstås av alla så övar elever och lärare också tillsammans för att konkretisera och levandegöra arbetet med PALS.
-Vi testar saker som att stå i led och att skapa matro genom olika rollspel där vi alltid ger först ett positivt exempel, ett på det som inte är önskvärt och avslutningsvis ett positivt exempel igen. De här små rollspelen är ofta fyllda av humor och engagerar eleverna.
Det här handlar om att arbeta kontinuerligt och konkret berättar Sanne.
-Vi måste testa och öva tillsammans så att det sätter sig i muskelminnet. Vi kan inte lära oss att cykla genom att prata om hur det går till att cykla. Både barn och lärare behöver få känna hur det känns. Här är det också till hjälp att vi skapar en tydlighet med bildstöd och andra hjälpmedel som tydliga dagsscheman.
Ett arbete som gör skillnad
Flera av lärarna har arbetat med PALS på tidigare arbetsplatser och erfarenheten är att det kan ta upp till fem år att uppnå det önskvärda resultatet fullt ut. Men de ser alla att det händer mycket för varje termin och effekterna är tydliga
- Vi har skapat anpassade miljöer där alla elever får chans att lyckas. Det märks i hela klimatet på skolan och det har blivit mycket lugnare i alla skolans miljöer. Successivt blir barnen också bärare av det här och påminner varandra i vardagen.
PALS har också bidragit till relationsskapande över gränserna där alla lärare känner varandras elever på ett helt nytt sätt berättar Frida.
- Vi lärare har också byggt upp en gemensam förståelse där vi pratar med eleverna på ett positivt sätt om det förväntade beteendet istället för att säga vad de inte ska göra. Vi arbetar också mycket med att utvärdera oss själva för att få syn på hur vi bemöter barnen.
Att hålla i och gå framåt
En tanke som lärarna har framåt är att ta fram en bättre design på matriserna och deras upphängning så att de verkligen sitter på plats där de ska och ger känslan av att det här arbetet är viktigt och värdefullt. En annan önskan framåt är att involvera eleverna ännu mer och utbilda PALS-representanter även bland dem.
Det har också varit betydelsefullt att lärarna har delat med varandra och satt ord på arbetet kollegor emellan. Det är viktigt både för att utvecklas och för att hålla i arbetet över tid. Utmaningen framåt är att hålla i och fortsätta arbeta konkret och levande med PALS.
Text: Marie Eriksson
Foto: Anders Eriksson
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Missa inget, prenumerera på våra artiklar
Taggar
Äldre artiklar
- Slussen och kulturskolan ritar om gränserna
- Rörelsesatsning i Lindome
- Bildläraren och AI
- Kultur i skolan – lotteri eller garanti?
- Fadderskap som inspirerar
- Bok om didaktiska dilemman i förskolan
- Elever gör musikal om olikheter
- Lärlabbet ett nav för digital utveckling
- Mentorer för barnskötare ger språkstöd
- Rytmik och äventyr på slott och förskola
- Lekcertifiering möter litteraturprofil
- Ett rum för alla sinnen
- Stöd för hörselanpassade lärmiljöer
- 10 år med barns röster i staden
- Förskolans språkarbete på bokmässan
- Fokus matematik 1-16
- Modellen PALS för trygghet och trivsel
- Satsning för livslång rörelseglädje
- Litteraturprofil i Mölndals förskolor
- Räkna med flyt
- Musikvideoprojekt på fritids
- Musik för språkets skull
- Upplevelser som skapar sammanhang
- Omställning med uppskattade effekter
- Matematik och naturvetenskap med språk i fokus
- Delat ledarskap för Mölndals grundskolor
- Samverkan för barnens bästa
- Transspråkande i förskolan
- Stationsarbete i förskoleklass
-
Motivation till matematik på Fässbergsskolan
- Hela världen i förskolan
- Performancekonst på Kulturskolan
-
Analog och digital programmering
- Lekcertifiering i förskolan
-
Rörelsesatsning för trygghet i skolan
- Green screen som projekt
- Gärdesängens nya förskola - hållbarhet och framtidstro
- Studiero och goda relationer med PALS
- Kooperativt lärande engagerar
- Barnens lyktor trotsar stormen
- En digital upplevelsepromenad
- Före Bornholm som språklig mötesplats
- Guldig förskola om barnen får bestämma
- Åttorna sprider skräck i Mölndal
- Barnskötaruppdraget stärks genom mentorsstöd
- Strategidag med rektorer för stärkt samarbete
- Fokusområden förtydligar förskolans uppdrag
- Hbtqi i förskolan
- Gemensamt fokus driver utveckling
- Alla kan spela, och dela, musik!
- Språkliga lärmiljöer i förskolan
- Drake, Justin Bieber & Mölndals nior
- TAKK - alla barns rätt till kommunikation
- Konst som känns i kroppen
- Processfokus i Lindome
- Ögonrörelser avslöjar läsförmågan i Lindome
- Våga förändra och veta varför
- Graffitti på schemat
- Fiolen ska stärka språket i förskolan
- Öppna förskolan - en mötesplats
- Ungas perspektiv i framtidens forskning
- Undervisning i sagans värld
- Ett riktigt viktigt varv
- Stor förskola med stora möjligheter
- Mentorsstöd för barnskötare
- I Mölndal processleder vi varandra
- Puls på Sinntorpsskolan
- Lyckat chefssamarbete med nya planer
- Digitalt möter analogt med Osmo
- Programmering – ett av många språk i förskolan
-
I varje rum ryms möjligheter
- Digitala tips delas digitalt
-
Äventyrspedagogik som engagerar
- G Suite gör skillnad
- Lära med lera
- En ny förskola växer fram
-
Samtal som gör skillnad
-
Praktiknära samverkansforskning
- Hållbart språkarbete växer
- Att leda i en digital omvärld
- Barn kan!
- MakerMölndal - nya lärmiljöer och ny teknik
-
Att befästa begreppet undervisning
- Vi har ett rum och vad gör vi då?
- Bilder av samtal i Zambia
-
Förskoleklassnätverket möts runt digitalisering
- Processer och mötesplatser i förskolan
- Delaktighet för unga i Mölndal och Georgien
- Fokus Digitalisering
- Barns och ungas plats i den växande staden
- Dörrar öppnas i Mölndals förskoleklasser
- Barns röster lyfts i ny musikförskola
- Res ut och inspireras, kom hem och inspirera
- Språk-, läs- och skrivutvecklare
- Flexibel lärmiljö i klassrummet
- Leda digitalisering
- Internationellt demokratiprojekt
- Den digitala resan
- Modig dramapoesi från Zambia i Mölndal
- Ett torg växer fram
- Vem är Fredrik Hellsten?
-
Maker Mölndal
- Förskolans lärmiljöer i fokus
- Odlingsglädje i Kållered
- Mentorsgrupp som stöd för förskollärare
- Skolelever lär sig om kultur
- Scensäkra elever
- Rum som skapas och omskapas
- Resande i handdockor
- Från modersmål till flerspråkighet
-
Läslyftet
- TAKK i förskolan
-
Kvarnbyskolan satsar på Sociala medier
- Genus och normer i förskolan
-
Mölndal delar
- Solsken i Skolsverige
- Sinkadusen
- Sinnesträdgård
Kommentarer