Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Vi har ett rum och vad gör vi då?

Föreläsare Pia Franzén väcker tankar om vad ett rum kan bli och vara. Hon sätter fokus på hur bland annat ljus, ljud och transparens mellan rum är viktiga komponenter när vi arrangerar en pedagogisk miljö.

Pia Franzén var en av föreläsarna inom kursen Reggio grund vilken getts under två terminer som en uppdragsutbildning på 7.5 hp i samarbete mellan Högskolan i Borås och Mölndals stad. 30 pedagoger från stadens olika förskolor läste kursen som startade upp hösten 2018. Den har varit förlagd en eftermiddag i månaden på Mölndals kreativa resurscenter Sinkadusen med Carina Eriksson som samordnare.

Innehållet har bland annat berört frågor kring pedagogisk grundsyn, barn- och kunskapssyn, demokrati och estetiska lärprocesser. Mats Andersson är universitetsadjunkt och arbetar som bildlärare vid högskolan i Borås. Han är ansvarig kursledare och har funnits på plats vid varje kurstillfälle tillsammans med olika föreläsare.

Reggio 2. Foto: Marie Eriksson

Vad kan ett rum bli och vara?

Varje kurstillfälle har bestått av föreläsning och fördjupande reflektioner runt områden som inre och yttre miljö, processfokuserat arbetssätt, pedagogisk dokumentation och samband mellan teori och praktik.

Pia Franzén, som är förskollärare och pedagogista med ett stort engagemang i pedagogiska miljöer, bidrog med en föreläsning under våren. Hon är en av författarna till antologin Pedagogisk miljö i tanke och handling. Pias föreläsning löd under samma rubrik som hennes kapitel i boken; Vi har ett rum och vad gör vi då?

Att bli drabbad av en plats

Under föreläsningen pratar Pia om vikten av att arbeta med och inte mot det arkitektoniska språket. Att som pedagoger försöka vara intresserade av vad som är tanken bakom varje rum. ”Hur kan vi ta in det arkitekten haft i åtanke?” Den kunskapen kan användas för att skapa goda spiraler som grundlägger att det blir en plats som är go att vara på menar Pia. Hon uppmanar till reflektion runt olika frågor; ”Vilka platser blir jag drabbad av och vill stanna på? Vilka platser flyr jag ifrån?” Hon berättar att även samhällsplanerare resonerar på ett liknande sätt kring vilka platser som är till för flöden och vilka platser är tänkta till att stanna upp vid och kanske sätta sig ner.

Dokumentera lärmiljöer

Föreläsningen inspirerar till att tillsammans som arbetslag aktiv titta och reflektera runt platsen som man verkar på. Vilka dilemman kan finnas och vilka möjligheter? Om vi ska kunna ställa oss i relation till en plats inne som ute, liten som stor så kan det vara hjälpsamt att utgå från en befintlig eller egenskapad skiss menar Pia. Utifrån skissen kan man titta på exempelvis dörrar, fönster, öppningar, luckor, tillstängda vrår och öppna ytor.

Genom att dra med en penna fram och tillbaka utifrån hur man tror att rörelserna och flödet kommer att ske i rummet går det också att få fram en idé om den naturliga förflyttningen. Var finns det rörelse? Var står det helt still? Utifrån det kan man fundera vidare på hur förflyttningar kan underlättas och hur olika ytor kan disponeras.

En annan användbar metod är att filma med ett tydligt fokus på en plats i taget. Pias tips är att hålla det enkelt. Det räcker med korta sekvenser på ett par minuter för att få ett underlag.

Reggio 3. Foto: Marie Eriksson

Rummets flöden

När man genom dokumentation och analys har kunnat
identifiera rummets möjligheter och begränsningar så finns en bra grund att bygga vidare på. Att lägga stort fokus på just flöden och rörelser är grundläggande eftersom rörelsen i sig påverkar vad som sker i rummet förklarar Pia.

Hon problematiserar hur vi i förskolan ofta förhåller oss till barns rörelse genom att bygga undan för rörelse istället för att tänka: ”Varför rör sig barnen mycket på just den här platsen?” Det blir ett helt annat förhållningssätt till rörelse. Pia uppmanar till att försöka se möjligheterna i det som barnen utforskar.

Öppna ytor kan vara en utmaning och vi behöver fundera
över vad för rörelse vi vill ska ske mellan de olika platserna i rummet. Även om öppenhet mellan platser ibland kan upplevas som problematiskt så kan det få nya saker att ske. Pia berätta hur barnen i en grupp om och om igen flyttade snäckorna från byggrummet till lerbordet. Den första tiden så sorterade pedagogerna
tillbaka snäckorna varje dag. Men så kom den där aha-upplevelsen. Barnen hade visat vägen till något nytt, hur olika material kan mötas på ett meningsfullt sätt. Så snäckorna fick en ny plats hos leran.

Ljusets betydelse

Det finns många frågor att ställa sig kring ljuset i
ett rum. Var finns det naturligt ljus och hur framträder det? Vad finns det för mörka platser? Hur är det syntetiska ljuset, är det varmt eller kallt? Vad kan det vara för skillnad på ljusinsläppet under året.

Ju mer kunskap vi har om ljuset på en plats desto
större möjlighet finns att utnyttja det på bästa sätt. Inredning och material för utforskande kan anpassas efter de förutsättningar som ljuset eller mörkret ger. Speglar kan användas för att förflytta ljuset på olika sätt.

Ljud

Att fundera på ljuset i ett rum har nog de flesta av oss gjort på ett eller annat sätt. Men hur är det med ljudet? Brukar du kartlägga ljudbilden i ett rum. Vilka ljud hörs? Finns det helt tysta platser? Finns det ljud vi skulle kunna matcha med de olika ljudbilder som redan finns? Även om inte alla ljud i första anblicken upplevs som positiva så går de att använda på ett kreativt sätt. Pia berättar hur de på en förskola tillvaratog ett framträdande brus från ventilation genom att matcha det med fågelkvitter.

Börja i det lilla

Frågorna och reflektionerna är många efter föreläsningen. Pia trycker återigen på vikten av medvetet arbete med dokumentation för att då syn på oss själva och våra pedagogiska miljöer. Man kan plantera en bild så kraftigt inne i huvudet så att vi tillslut tror att det är det vi erbjuder. Dokumentationen kan hjälpa oss att se på nya sätt.

På frågan om hur man ska komma igång och få med sig arbetslaget svarar Pia ”Börja i det lilla med det som står er närmast. Siktar vi på långa processer med korta små myrsteg så grundlägger vi en bestående förändring.”

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2018-04-23 13.00