Räkna med flyt

Räkna med flyt är namnet på projektet där hela Glasbergsskolan arbetar för att ge alla elever matematikmotivation och strategier för huvudräkning.

Det surras för fullt i klass 3B när de lägger undan sina matematikböcker för att övergå till momentet ”Räkna med flyt.” Lärare Ann-Sophie Larsson väntar lugnt in klassen, håller upp handen och räknar ner på fingrarna ”Fyra, tre, två, ett, noll” När hon kommer till noll har hon elevernas uppmärksamhet och ger instruktioner för uppgifterna. Idag ska klassen arbeta med flera olika delar som ingår i Räkna med flyt. Eleverna är indelad i grupper bordsvis och de arbetar självständigt med en aktivitet per bord.

Winnetkakort

Flera av grupperna arbetar med Winnetkakort och de vill gärna visa och förklara hur det går till.
-Jag har sjuans tabell här. Jag räknar alla tal i högen. De jag kan lägger jag i en säkerhög. När jag inte riktigt vet kollar jag svaret på baksidan och lägger i osäkerhögen. När alla korten är klara tar jag osäkerhögen och går igenom den en gång till. Då brukar några till hamna i säkerhögen.

Högarna med Winnetkakort är uppdelade i kategorier och nivåer där multiplikation, division, stora additions- och subtraktionstabellen (0-20) och lilla additions- och subtraktionstabellen (0-10) kan övas. Korten är färgmärkta och organiserade i plastlådor för att eleverna enkelt ska kunna hitta rätt berättar Ann-Sophie.
-Det vet själva var de befinner sig och går, i samråd med mig, vidare till nästa steg när de är redo.

I början kan det vara lite utmanande för vissa elever så osäkerhetshögen kan bli ganska stor berättar Ann-Sophie. Men det finns stöd att få av både lärare och kompisar. Eleverna har också själva kommit på idén att skapa nybörjarhögar där de plockat ut de enklaste korten och lagt i en separat hög. Ibland samarbetar eleverna också två och två och ger tal till varandra, vilket kan fungera både som stöd och motivationshöjare.

Ann-Sophie berättar efter lektionen att korten kallas Winnetka efter personen som uppkom med idén.
-Vi har tagit inspiration från forskning och andra skolor men mycket har arbetats fram under process med olika kollegor.

Remsor

I en grupp arbetar eleverna med något som de kort och gott kallar för remsor. Det är en serie huvudräkningsuppgifter med ”remsor” i olika svårighetsgrad där eleven kan se sin egen progression från gång till gång. Med hjälp av remsorna tränar de både strategier för huvudräkning och lär sig tal utantill. En elev visar och förklarar hur hon arbetar med multiplikationstabellen.
-Jag börjar att svara på talen genom att skriva i rutorna längst till höger. När jag är klar kan jag se hur många tal jag kunde, kolla svaren och sedan vika in den remsan innan jag testar igen.

När eleverna viker ut alla remsorna kan de själva följa sin utveckling och se hur de klarar allt fler tal efter varje försök. Eleverna kan även ta tid på sig själva för att se om de kunnat talen snabbare än tidigare och därmed har automatiserat fler tal.

Divisionshäfte

Några elever har sina datorer uppslagna på bänken samtidigt som de arbetar engagerat i ett skrivhäfte med divisionsuppgifter. På datorn finns en tidtagare. Uppgifterna i häftet är uppbyggda så att eleverna först kan öva och sedan ta tiden på sig själva när de kommer till tidtagningssidan. Flera elever berättar att de blir peppade av tidtagningen och försöker att slå sina egna rekord, men en elev fyller i att det också går bra att göra det i sin egen takt.

Projekt med rutin för daglig huvudräkning 

Räkna med flyt är ett matematikprojekt som hela skolan gått in i tillsammans med alla klasser F-6. Efter ungefär ett läsårs arbete ser de redan tydliga effekter med elever som blivit otroligt snabba i huvudräkning. 

Ann-Sophie berättar att momentet ”Räkna med flyt” finns med på schemat varje dag. Oftast arbetar alla eleverna med samma moment under ett arbetspass men var och en utgår ifrån sin nivå.
-Genom att barnen får träna huvudräkningsstrategier 5-10 minuter om dagen får de möjlighet att successivt automatisera huvudräkningens alla delar.

Det allra viktigaste är att hitta en rutin för att få in en stunds huvudräkning varje dag. Vi gör det ofta direkt efter lunchrasten.

Materialbank binder samman projektet

Det finns inget färdigt material att utgå ifrån i metoden Räkna med flyt, men det finns forskning och litteratur inom området där Glasbergsskolan har hämtat inspiration för att kunna bygga upp sin egen materialbank.
-Vi startade projektet med gemensamma studiedagar där vi fick en teoretisk bas men också byggde upp en materialbank tillsammans. Vi har skapat gemensamma pärmar med material som finns nära tillhands i kopieringsrummet. 

Gemensam målbild ger resultat

Viktigt för projektet har varit en gemensam målbild på skolan och kontinuerliga utvärderingar för att ringa in effekterna av arbetet berättar Ann-Sophie.
-Vi behöver prata om vad vi ska göra utifrån resultatet vi ser för att komma vidare. 

Det ger ett driv att fortsätta framåt och vi ser att det här verkligen påverkar hela matematikundervisningen och barnens lärande. Det märks att eleverna tycker att det är roligt när de får se att de utvecklas. Även vi lärare utvecklas hela tiden i metoden genom att vi delar tips och erfarenheter med varandra. 

Text: Marie Eriksson
Foto: Anders Eriksson