Samtal som gör skillnad

Tänk att en timmes samtal kan förändra så mycket! Att samtala är underskattat och det händer något i samtalen som gör att vi förändras. Britt-Marie Eklöf är psykolog för förskolorna i Mölndal och möter varje vecka pedagoger och förskolechefer med syftet att ge kunskap och stärka yrkesrollen.

Britt-Marie har arbetat som psykolog för Mölndals förskolor i 32 år. Hon möter varje vecka pedagoger och förskolechefer i konsultation och handledning. Hon föreläser också för pedagoger och vårdnadshavare om bland annat ledarskap och det som utmanar i en vardag fylld av stress. Tillsammans med Mölndals förskolechefer fick jag möjlighet att lyssna till Britt-Marie när hon talade om hållbarhet vilket är grunden till den här artikeln.

Hållbar yrkesroll

När Britt-Marie blev tillfrågad om att föreläsa om hållbarhet så kände hon sig först lite tveksam. "Har jag verkligen något att komma med kring det?" Den känslan blev en viktig grund till reflektion som landade i slutsatsen "Ja, alla har något att bidra med och hållbarhet är ju faktiskt det jag arbetar med varje dag."

För att få hållbarhet i yrkesrollen som pedagoger och förskolechefer handlar det ofta om att få hjälp med kunskap och känslomässigt stöd. Det leder till kreativitet där vi kan gå vidare med nya tankar om lösningar.

Vad är det som stressar?

Men hur hittar vi då hållbarhet i våra yrkesroller både som pedagoger och som chefer? Britt-Marie beskriver hur alla då och då hamnar i en yrkeskris. Vi kan uppleva att vi inte gör ett bra jobb, överreagera, och känna oss otillräckliga. Då kommer också stressen. Stress är en obalans mellan krav och resurs och Britt-Marie menar att det är viktigt att analysera vad det är som stressar utifrån tre kravområden.

• Kvantitativa krav
• Kvalitativa krav
• Känslomässiga krav
  

Kvantitativa krav handlar om mängden arbetsuppgifter, möten, projekt, utbildningar och annat som sammanfaller under en tidsperiod då man upplever att det är för mycket. Kvalitativa krav rör sig om kunskaper för att kunna bemöta människor rätt, att ha kunskap för att kunna bemöta det som utmanar.

Det tredje kravområdet, känslomässiga krav, berör ett område man ofta benämner med etisk stress som idag har ökat. Etisk stress kan vara när man på grund av resursbrist tvingas att arbeta på ett sätt som inte stämmer överens med ens egna värderingar. Till exempel pedagoger som upplever att de inte hinner ge barnen det de behöver, vilket skapar känslor av otillräcklighet som leder till stress.

Förutom kravområden behöver vi också analysera inre och yttre resurser. De inre är mina egna resurser och de yttre rör struktur och organisation.

Depåer i vardagen

Britt-Marie refererar till Lars Dencik, professor i socialpsykologi, som menar att vi lever i ett turbosamhälle där det mesta går allt snabbare. En rastlös konsumtionskultur är som gjord för att känna sig otillräcklig i.

Men vad behöver vi då för att känna att vi räcker till?
Dencik jämför med ett lopp i Formel 1. Det är inte konstruktionen på bilen/människan som avgör hur loppet går. Det är det som sker i depåerna där bil och förare får den omsorg som behövs för att fortsätta loppet.

Dessa depåer behöver vi hitta i vardagslivet. Det kan gälla enkla saker som att vara med familj eller vänner belyser Britt-Marie. Det är de små sakerna som gör skillnad, en blick, en kram eller ett vänligt ord. Att lyssna, ställa frågor och vara i nuet har mer betydelse än man tror. De viktiga depåerna på jobbet rör sig om bra samarbete och stöd från kollegor och chef. Andra depåer kan vara konsultation/handledning.

Konsultation

I en konsultation är det viktigt att kunna inge hopp menar Britt-Marie och syftet är att höja medvetenheten, om sig själv och om situationen. Det finns alltid lösningar men de bygger sällan på enkla svar om att "göra si eller göra så." Många gånger är det komplext och handlar om fastlåsta tankar som kan lösas upp med utmanande frågor. Frågor som ställs i en ödmjuk ton i rätt fas under samtalet. När vi blir känslomässigt berörda är vi ofta redo att ta in och förändras.

I arbetet med att lyfta oss själva och det vi gör behöver vi inte bara säga att "det här gjorde vi bra", utan rikta fokus mot VARFÖR det blev bra. När vi borrar i det så ger det bra känslor. Att samtala är underskattat säger Britt-Marie avslutningsvis. Det händer något i samtalen och vi förändras. Att stanna upp och reflektera, det är hållbart!

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare